Arkiv för februari, 2021

Följd i färg

Publicerat: 15 februari, 2021 i Personligt

Min farfar sa alltid när jag var ung –”Det står i Ålandstidningen, så det är sant”. Förra gången jag var minister (år 2011-2015) fick jag verkligen erfara att så inte var fallet. Förra veckan skrev Ålandstidningen två negativa ledare om ett initiativ vi på näringsavdelningen tagit och idag följer de upp de ledarna med ett reportage. De toppar historien på första sidan med riktiga kvällstidningsrubriker eller sedan fortsätter de uppslaget i tidningen med ”Ministern beställde rapport av partikollega”.

Tänkte bara berätta hur saker och ting hänger ihop för den som vill veta och hur vi på avdelningen arbetat med detta.

Den här idén, initiativet och tanken bakom (arbetsnamnet) Ålands Innovations Centrum kommer ifrån den slutrapport som ”Idégrupp – A” presenterade i slutet av sommaren. I den gruppen arbetade Magnus Lundberg, Nils Lampi, Carita Weiss och Caroline Lepistö med f.d. förvaltnings & utvecklingschef Dan E. Eriksson som sekreterare. Hela rapporten hittar du här>>

När Magnus Lundberg muntligen presenterade rapporten för Landskapsregeringen berättade han bland annat om hans goda erfarenheter kring Uppsala Innovation Center (UIC) och hur framgångsrika de varit med att utveckla företagandet i Uppsala området. Han föreslog att Åland borde bredda sin innovationsstrategi och ta kontakt inte bara med UIC utan även Turku Science Park  för att undersöka möjligheterna till ett samarbete. Det här tog vi på avdelningen fasta på och skrev följande i budgeten för Landskapet Åland :

Eftersom lagtinget klubbade budgeten och sålunda ovanstående text samt att flera av lagtingsledamöterna uttryckte optimism och positivism kring detta, valde vi ifrån avdelningen givetvis att gå vidare. Trots Coronapandemin och allt extra arbete den medfört ville vi inte vänta längre än nödvändigt för att få igång arbetet. Tyvärr finns det dock inte resurser på avdelningen att genomföra allt vi önskar göra och just därför har Avdelningschefen (inte jag) möjlighet att till direktköp.

Vi ville få bollen i rullning och valde att ge Krille Mattsson i uppdrag att inte bara skriva en rapport om hur/vad vi borde göra utan konkret ta kontakt med berörda parter utanför Åland samt börja förankringsarbetet med alla relevanta parter på Åland. Det handlade om ca 20-talet intervjuer som Krille genomfört och som vi kontinuerlig fått uppföljning kring. Rapporten är en sammanställning av det arbetet, men det som står i dokumentet är bara en del av det som givit oss konkret värde att arbeta vidare från. Personligen är jag oerhört full av förväntan vad samarbetet med UIC kan komma att betyda för Åland. Vi (jag, avdelningschefen och två andra tjänstemän ifrån näringsavdelningen) har redan haft ett inledande möte med dem. Jag måste säga att det känns oerhört positivt och jag är glad över att detta framgångsrika innovationscenter vill ha med Åland att göra.

Har jag då ”beställt rapport ifrån partikollega”?
”Nej, det har jag inte”.
För det första så är Krille inte medlem i moderaterna. Han har varit det, men är det inte längre. Varför vet jag inte, jag har inte frågat. Vet bara att han inte ställde upp för moderaterna i lagtinget och att han i kommunfullmäktige i Sund ställde upp på en annan lista. Sen är det inte jag som ”bestämmer” vem näringsavdelningens chef skall köpa tjänster av, det fungerar inte så. Givetvis har vi en bra dialog, men inte ens jag kan tvinga fram något sådant..

Vem som sedan ger ”skarp kritik” förstod jag inte riktigt. Är det Ålandstidningens egen reporter Jonny Mattsson eller är det Företagarna på Ålands verksamhetsledare? Har ens den föreningens ordförande eller den styrelsen uttalat sig? Eller är den ”skarpa kritiken” det som kommenterades av Jenki Rask? Hans kommentar handlade om offentligt riskkapital och inte samarbetet med Uppsala eller Åbo…. ?

Eller är det så att Ålandstidningen försöker skapa motsättningar som inte finns? Tyvärr känns det så.

Den aktionsgrupp vi startade för snart ett år sedan (och som träffats mer än varannan vecka) bestående av alla tre branschorganisationerna, de tre bankerna och landskapsregeringen har haft ett oerhört gott samarbete sedan första början. Det har betytt mycket för Åland och jag ser fram emot vår fortsatta konstruktiva dialog.

Avslutningsvis vill jag säga att i höst avslutas Business Lab som drivits i Högskolan på Ålands regi. Det är ett mångårigt projekt som varit oerhört lyckat, konstadseffektivt och hjälpt många nya/befintliga företag framåt. Jag berättade för reportern Fredrika Fellman, när hon ringde mig både i fredags och i söndags, att jag ser stor potential i möjligheten med Uppsala Innovation Center och Turkku Sience Park och att det här kan bli en naturlig fortsättningen på Business Lab:et (Business Lab 2.0) och lyfta det till en helt ny nivå. Med hjälp av finansiering ifrån EU-fonderna.

Nu handlar det bara om att fortsätt arbetet, skapa kontakter, bygga relationer och förankra vidare med alla berörda parter. Högskolan är den mest centrala organisationen för att ta detta vidare och den här rapporten var ett av de första stegen på en lång vandring. Det här är inte en kopia på något som gjordes för 20 år sedan, det här är ett initiativ att ge åländska företagare/entreprenörer nätverk, kontakter och hjälp med innovationer, utanför Åland.

Personligen tror jag att vi alla (inklusive Ålandstidningen) skulle tjäna mer på att vara positiva, se möjligheter och inte se ”troll” eller leta efter det negativa och skapa motsättningar som inte finns. Ett positivt företagsklimat som letar efter möjligheter bygger framtidens Åland och det gör vi tillsammans.

Idag fick jag förmånen att säga några öppningsord på ett webinarium om svenska språket. Tog tillfället i akt och informerade lite om självstyrelsen. Det var ungefär det här jag sade.

God förmiddag jag heter Fredrik Karlström och är arbets- och näringsminister i Ålands Landskapsregering. När jag fick mailet om jag kunde säga några inledningsord under dagens seminarium kring rubriken – Framtidens arbetsmarknad – var behövs svenskan? Blev jag lite fundersam, för det här är en fråga vi aldrig riktigt ställer oss på Åland.

På Åland funderar vi nog mer på den första ansatsen av rubriken. Alltså – Framtidens arbetsmarknad. Särskilt nu under brinnande Corona-pandemi, speciellt när vår basnäring, sjöfarten kämpar för sin överlevnad och i synnerhet med tanke på hur digitaliseringen, automatiseringen, robotisering, den artificiella intelligens och maskinläran förändrar och påverkar allt just nu. Vilka arbeten/yrken kommer försvinna/upphöra, vilka nya arbeten kommer uppstå och hur skall vi relatera oss till det?

Men det var inte den första ansatsen jag förväntas säga några ord om, utan den andra. ”var behövs svenskan”

På Åland ställer vi oss inte den frågan så ofta. Orsak till det, är nog att frågan är lite kryptisk i en åländsk kontext och har ett litet defensivt uttryck, eller är kanske mer relevant ur ett utpräglat minoritetsperspektiv. På Åland är inte frågan om svenskan behövs på arbetsmarknaden. Det är en nämligen en självklarhet att det är så.  

Jag vet att de flesta av er redan vet det här men jag tänkte kort sammanfatta utgångspunkterna till varför det är så:

  • För snart 100 år sedan fastställdes Ålands statstillhörighet av Nationernas Förbunds beslut, närmare bestämt den 24 juni 1921. Några dagar senare antogs den så kallade Ålandsöverenskommelsen mellan Finland och Sverige, där länderna gemensamt förband sig att garantera förpliktelserna, att Ålands befolknings skall ha rätt till deras svenska språk, kultur och lokala sedvänjor. Därtill har vi vår självstyrelselag som reglerar bland annat svenska språket på Åland. Där stipuleras det klart och tydligt att Åland är enspråkigt svenskt och ämbetsspråket i stats-, landskaps- och kommunalförvaltningen är svenska.
  • Enligt självstyrelselagen ska skrivelser och andra handlingar som utväxlas mellan landskapsmyndigheterna och statens myndigheter i landskapet avfattas på svenska.
  • Och ytterligare enligt samma lag gäller att bestämmelser om den språkkunskap som krävs för statsanställda i landskapet utfärdas med landskapsregeringens samtycke genom förordning av statsrådet.

Hela lösningen kring Ålandsfrågan på 1920 talet, som internationellt binder Finland, utgår från att man ska kunna leva och bo samt arbeta både inom offentlig och privat verksamhet samt erhålla offentlig service, utan kunskaper i finska. Avsikten är att man även i praktiken ska kunna leva ett normalt liv, i livets alla skeden, på svenska på Åland. Brister detta så brister fundamenten för Ålandslösningen från 1920 talet.

Så ur ett åländskt perspektiv så är svaret på frågan i rubriken. Var behövs svenskan, enkel. Det är överallt!

Ur ett finländskperspektiv, och det faktum att Finlands grundlag säger att Finland är två språkigt, så skulle man givetvis önska detsamma. Att man i praktiken ska kunna leva ett normalt liv i livets alla skeden, på svenska, i Finland. Vi är dock alla väl medvetna om att så inte är fallet och vi både förstår och vet att andelen svensktalande i Finland minskar och har så gjort i decennier och med det minskar tyvärr även den möjligheten ytterligare och förståelsen för svenska språket likaså.

Nu till seminariets fråga. Svenskans roll i en framtida arbetsmarknad. Jag tror ur ett arbetsmarknadsperspektiv att svenskan är en styrka att kunna och en konkurrensfördel om man vill leva, arbeta och bo någonstans i Norden.

Vår nordiska arbetsmarknad är så mycket större än Finlands och även om svenskan inte alltid är ett krav för att kunna arbeta i en internationell miljö så underlättar det oerhört mycket de sociala aspekterna och är nyckeln till att få ett socialt sammanhang, vänner och hitta sin plats på en ny ort i Norden.

Den nordiska arbetsmarknaden kräver många gånger kunskaper i flera språk men det är helt klart att svenska, eller åtminstone skandinaviska är en konkurrensfördel på den nordiska arbetsmarknaden.

Det ska bli intressant och höra era synpunkter, tankar och funderingar under dagen. För jag tror vi har lite olika utgångspunkter, olika förutsättningar men samtidigt delar vi samma farhågor. Om inte vi slår vakt om svenskan, vem kommer då göra det?

Till sist tänkte jag avsluta mitt inlägg med att citera Finlands President Paasikivi som för ca 70 år sedan sa : 

”Se till att tillräckligt med svenska undervisas i finsks språkiga skolor! Om du slutar lära dig svenska kan det ersättas med ett annat främmande språk – och jag försäkrar dig att det inte är spanska!”

Wheelit 2021?

Publicerat: 1 februari, 2021 i Personligt

För ganska exakt ett år sedan, innan Covid-19 pandemin, började jag skriva det här nedanstående inlägget och har haft det sparat som ett utkast sedan dess. Av förekommen anledning har det inte riktigt varit läge att tänka i dessa banor de senaste 11 månaderna, utan mest fokus har varit på den akuta krisen och parera alla tänkbara och otänkbara scenarier som uppstått i spåren under, efter och i Covid-19.

Men det kommer en dag efter den här pandemin, alla kriser har hitintills i världshistorien tagit slut och gått över. Det är jag övertygad om att den här kommer göra också. När den dagen kommer, är det ingen som riktigt vet, men jag tror det är viktigt att redan nu börja planera, fundera och agera utifrån att den dagen dyker upp och att vi åtminstone får en sommar som är bättre än den förra.

Det som skiljer den här krisen ifrån exempelvis början av 90-talet är att den inte slagit på precis alla fronter. Flera branscher går bra, vissa tillockmed bättre än motsvarande period förra året emedan andra kämpar för att överleva.

Det enda vi med säkerhet vet är att den vardag vi varit vana vid de senaste decennierna kommer se annorlunda ut de kommande åren. Jag är dock övertygad att de som kan och vill anpassa sig, tänker nytt, ställer om och ser nya möjligheter kan hitta nya vägar att utvecklas och med det bli vinnare om några år.

På Åland har vi några styrkor som väldigt få andra. Vi har byggt ett tryggt samhälle där skolorna, sjukvård, äldrevård och infrastruktur fungerar bra. Polisen utreder och löser de flesta brott som anmäls, det är nära till allt och alla och vi befinner oss mitt emellan två dynamiska storstadsområden. Vi har haft en stor inflyttning de senaste 40 åren och ingenting tyder på att den inflyttningen minskar. Snarare tvärtom, fler och fler får upp ögonen för Åland och många är på väg att flytta hit. Närturismen har alla förutsättningar att explodera de kommande åren. Här har Åland en ypperlig möjlighet. Det är oerhört positivt.

Varför skriver jag då det här inlägget? För sex år sedan drev jag igenom ett projekt som vi kallade TeamÅland. Det var ett initiativ till en kraftsamling för tillväxt och inflyttning som den landskapsregering som jag satt i då och lanserade under hösten 2014.

Som det mesta annat så var det inget nytt under solen utan liknande projekt har utförts flera gånger de senaste 20 åren.

Det första och största av dem alla var Wheelit som genomfördes år 2000. Det var ett projekt där mer eller mindre hela Åland (representanter ifrån privata näringslivet, offentliga & tredje sektorn) samlades under några dagar för att inspireras, mötas och studera hur man gör på andra ställen med ett klart mål om att få fram några konkreta projekt att förverkliga. Många idéer var långt före sin tid, några diskuteras än i denna dag och några förverkligades. Här kan du läsa tidningen som skapades som slutrapport.

Notera den unga, korthåriga dåvarande ersättaren i lagtinget i mitten 🙂

Några år därefter bestod regeringen av några andra partier och då skapades (år 2007) en tankesmedja, var hemsidan förövrigt finns kvar>> som utmynnade i den här produkten och katalogen av idéer.

Men tillbaka till Team Åland, vad var det då? Kanske du tänker. Var det samma sak fast som de övriga projekten, men tio år senare? Inte riktigt men grunden var den samma. Samla kloka, engagerade människor under ett och samma tak och göra något för Åland, tillsammans.

Tanken var att LR, tillsammans med det åländska näringslivet, branschorganisationer och tredje sektorn skulle skapa möjligheter för olika projekt som gynnar företagsklimatet, tillväxten och inflyttningen i allmänhet samt modernisering, internationalisering och digitalisering i synnerhet.

I början av januari det året arrangerades enKreativ verkstaddär över 130 personer deltog under en intensiv eftermiddag i Alandica under ledning av Teo Härén. Där uppmuntrades deltagarna att tänka lite annorlunda och sedan fortsätta tanken tillsammans med andra på hemmaplan.

Den sista februari hade totalt 65 idéer med förslag på hur Åland ska utvecklas lämnats in till landskapsregeringen. Alla som lämnade in förslag kontaktades och meddelades om hur eller på vilket sätt deras tanke, idé eller förslag kom vidare i processen, eller inte.

Vissa förslag var relativt enkelt formulerade andra var oerhört genomarbetade. Vissa lämpade sig att ta vidare i Team Åland-processen och andra var rena företagsfinansierings förfrågningar. Grundtanken med Team Åland var inte att ersätta våra befintliga finansieringsinstrument och system utan ett komplement till finansiering när flera vill göra något tillsammans.

Målsättningen med utvecklingsprojekten är att de skulle stimulera entreprenörskap, utveckla och förstärka varumärket Åland så antalet besökare, inflyttare och affärspartners ökar samt stimulera innovation och digitalisering genom satsningar på kreativa sektorer. Projekt som samlar många samarbetsparter, kluster av företag och gynnar ännu fler prioriteras, dels för att det är grunden i ”teamarbetet”, dels för att dessa ofta bör ges en extra stimulans för att konkret gå från ord till handling.

Huvudfokus låg på idéerna, som i korthet beskrivs nedan, och inte på vem som är genomförare. De fokusområden vi prioriterade då och arbetades vidare med var dessa. (den här texten är tagen direkt ifrån tilläggsbudgeten år 2014)

  • Insatser för att stärka Mariehamns roll som Ålands metropol och huvudort genom centrumutveckling, utveckling av flygförbindelserna och tillgänglighet i bred bemärkelse dessutom avsätts medel för tre mindre projekt om turistisk båttrafik, en modell för hur man aktivt stöder nya och utvecklar befintliga evenemang tas fram samt utveckling av en central evenemangs- och besökskalender.
  • Insatser på landsbygden med ett starkt mat- och upplevelsekluster riktat till både boende och besökare. Utgångsförslaget involverar nästan 100 olika företag, varav merparten är små företag i närregionen.
  • Satsning på digitalisering av skärgården.
  • Dessutom föreslås en satsning gällande ”Film på Åland”. Resurser samlas för att stärka filmklustret och få fler filminspelningar till Åland.
  • Ytterligare avsätts medel för att skapa ett tydligare varumärke och en starkare ålandsbild till nytta för såväl det offentliga som kommersiella Åland. En grupp med företag och organisationer som verkar på en internationell marknad och som marknadsför sig utanför Åland inbjuds att delta med sin kompetens i arbetet.

I budgeten för år 2015 avsattes €200.000 vilket gjorde att vi direkt kunde börja planera vidare med ett genomförande, den extra €1.000.000 som tilläggsbudgeten äskade om aktiverades i samband med att lagtinget behandlat budgeten.

Nu såhär några år senare kan jag konstatera att mycket blev bra och flera konkreta saker hände och olika initiativ lever vidare, såsom filmsatsningen, arbetet med att stärka varumärket, stärka Mariehamn som centralort (här behöver vi göra mer), rekryteringsmässor och flera satsningar kring mat och landsbygd.

Satsningen på att digitalisera skärgården finns det mer att önska kring och mycket av det ovanstående är områden som kontinuerligt behöver arbetas med.

Efter alla dessa projekt här även Bärkraft.ax kommit till. Där det satsats väldigt mycket, under flera år, på att transformera samhället på ett hållbart sätt så att alla som lever och bor på Åland skall kunna blomstra. Den senaste statusrapporten kom ut i veckan och du kan läsa/ta del av den här>>

I somras utsåg även landskapsregeringen tre olika arbetsgrupper som fick ett och samma uppdrag, nämligen att komma med förslag på hur Åland skall ta sig ur de befintliga kriser vi befinner oss i. Här kan du läsa deras rapporter. Många kloka, innovativa och konstruktiva förslag presenterades. här>> kan du se presentationen ifrån grupperna. Eller läsa rapporterna här>>.

Varför skriver jag då det här inlägget just nu? Borde vi sammanfatta allt det ovanstående under ett Wheelit 2021 process och knyta ihop de senaste 20 årens konstruktiva idéer eller räcker det med det ovanstående? Går det ens att göra i dessa Corona-tider? Kan vi träffas och vara kreativa tillsammans? Jag tror det men på ett nytt sätt.

Därför kommer landskapsregeringen anordna ett ”hybrid”-seminarium första veckan i mars med fokus på turism. Var står vi, hur ser satsningen ut för sommaren 2021, vad behöver vi tänka om, tänka nytt och vad kan vi göra mer eller annorlunda.

Häng med och kom med kloka åsikter, tankar, idéer och förslag. Jag lovar göra vad jag kan för att få med konstruktiva förslag in i tilläggsbudgeten i mars. Mer information inom kort.