Arkiv för september, 2019

Seminarium på Blomstringe

Publicerat: 25 september, 2019 i Personligt

Idag har det första seminariet hållits i våra nya lokaler på Blomstringevägen 12. Helt i linje, anda och stil med allt annat vi gör. Agilt.

Magnus Sandberg undrade för någon vecka sedan om det skulle vara möjligt för Ålands Kommunförbund att hålla ett seminarium om ”Kommunernas Framtid” i våra lokaler. Jag svarade direkt som jag oftast gör -”JA”. För att sedan börja fundera på hur vi skulle lösa det praktiska.

För att göra det lite mer komplicerat så erbjöd vi även kaffe/bulle ifrån Bagel Bee samt LIVE-streaming på Kommunförbundets Facebook-sida. Hur det skulle gå till och om det skulle fungera visste vi inte. Nu vet vi.

Genom att bara köra igång och erbjuda Magnus ett helt komplett produktpaket så fick vi direkt vetskap om vad som behöver förbättras och anpassas. Bla.
– TV:n behöver komma upp lite
– Husnummer på byggnaden måste fixas
– Ramp över tröskeln för rullstolar
– Garderober/klädhängare måste införskaffas
Det här var saker jag inte hade tänkt på tidigare. Hur det gick?
Toppen. På Kommunförbundets Facebook sida kan du se seminariet i efterhand.

Del 1 ->> https://www.facebook.com/kommunforbundet/videos/688536478319652/

Del 2 ->> https://www.facebook.com/kommunforbundet/videos/524901981417290/

Fler investeringar och mer tillväxt

Publicerat: 14 september, 2019 i Personligt

Under mina år som näringsminister gjordes otroligt många och flera stora investeringar i det åländska näringslivet.

Väldigt många satsningar gjordes i jordbruket men även på många andra områden i vårt samhälle lyste optimismen och framtidstron starkt. Bara för att nämna några projekt som genomfördes och förverkligades 2011-2015

Curlinghallen, Smakbyn, Fifax, Klobben, Hotell Pommern, Stalldalen, Kökarbröd, Smartpark, Goodtechs kontor, renoveringen av Savoy, (dessutom bör nämnas några stora investeringar utan bidrag ifrån landskapet – Viking Grace, Eckerös Finlandia, Paf:s huvudkontor, Maxinge) mm mm

Dags igen för ett nytt Tillväxtråd på Åland.

Jag gillar inte bidrag till företag men det finns några bidrag jag kan försvara. Det är bland annat när det handlar om investeringsstöd för ökad tillväxt.

Vi vet alla att det kostar mer att göra en investering på vårt insulära läge mitt i Östersjön än vad motsvarande satsning skulle kosta både öster och väster om oss. Därför är det motiverat med ett investeringsstöd på uppemot men inte överstigande 20% till exportföretag. Investeringar skapar förutom möjligheter till ökade inkomster och tillväxt även oerhörda kringeffekter och årsarbetsplatser för många på Åland under tiden de genomförs.

Vad Åland behöver mer av är fler investeringar och ökad tillväxt. Men något kanske ännu viktigare är ökad optimism och framtidstro. Det senare behövs för att det första skall kunna förverkligas.

Hur skapar man då framtidstro i näringslivet?

För det första behövs politiker som inser att tillväxt är en förutsättning för vår fortsatta välfärd. Tillväxt inom en mängd olika områden, såsom. Befolkningen, ekonomin, företagen, bostads och våningshusen men framförallt tillvöxt gällande de privata arbetsplatserna.

Investeringsstöd är ett verktyg, men politikers uppmuntran, delaktighet, dialog och förståelse för företagens/entreprenörernas vardag och verklighet betyder också mycket.

Helt enkelt gäller det för våra folkvalda att ”kratta manegen” alltså göra allt i sin makt för att underlätta, uppmuntra, förenkla och möjliggöra för företag och entreprenörer att växa och med det utveckla Åland,

Jag hoppas få ditt förtroende i höstens val för att bland annat få jobba vidare med att öka investeringarna på Åland, för mer tillväxt igen.

Förhandsrösta från den 5 oktober eller på valdagen den 20:de.

Patientrepresentant på Tyks

Publicerat: 8 september, 2019 i Personligt

Som du säkert märkt så är det valtider på Åland just nu. Många kandidater startar bloggar, podd:ar och kampanjsidor på Facebook och många är det som proklamerar vad de vill jobba för och vad det skall satsas på om de blir invalda.

Jag har i likhet med de senaste valen jag ställt upp i, inte tänkt ge några specifika vallöften utan hoppas att du kommer rösta på mig för att du vet vad jag står för, du har följt mig under mina 20 år i politiken, läst några av mina snart 1600 blogginlägg ifrån år 2006 och känner till min grundinställning till hur jag anser att Åland bör skötas. Alltså mer som en familj än som ett företag.

Jag tänkte fortsätta skriva om tankar och funderingar här på frille.com och komma med förslag på hur vi kunde göra ett bra Åland ännu bättre, utan att det skall behöva kosta mer än idag, bara genom att göra saker lite annorlunda.

Olika förslag som nästa regering, oavsett vem som sitter där kan ta till sig och genomföra. Det första förslaget blir inom hälsa och sjukvårdsområdet och baserar sig på egna erfarenheter och handlar om vikten av vård på svenska, när man behöver det som mest.

För ett drygt år sedan åkte Eva akut med ambulanshelikoptern till Åbo. Det gjorde hon efter att ha legat inlagd på ÅHS i fyra dygn för att ”vänta och se” om hennes smärtor i ryggen/benen skulle minska och det skulle bli bättre.

Det blev det inte. Jag kan återkommer till det i ett annat inlägg, hur en optimering av systemen, rutiner och processer skulle minska patienters lidande, sänka kostnaderna för företagen och spara pengar och resurser för ÅHS om man istället för att ”vänta och se” tog aktiva beslut lite tidigare. (Skrev om hur det inte bör gå till här>> för något år sedan.) 

Lång historia kort.
Eva åkte alltså akut med helikopter till Tyks i Åbo en fredag klockan 10:00, hon blev inkörd på akuten och läggs i en korridor att vänta. Ingen säger något, ingen berättar något och hon har enorma smärtor från ryggen ner i höger ben. En nervsmärta ifrån helvetet, ni som vet, vet. Du som aldrig haft nervsmärtor, var glad för det. 

På akuten tas en MR och sedan blir hon liggande kvar där i en korridor i sju timmar, utan någon som helst kommunikation eller information ifrån någon. Till slut körs hon upp på kirurgiska avdelningen men eftersom det då hade blivit fredag kväll hade de radiologer som är specialister på att läsa komplicerade MR-bilder tagit helg och åkt hem.

Kvar fanns endast en jour för planerade operationer och de var alla stressade, ingen kunde svenska och tyvärr visades ingen omsorg eller förståelse för Evas tillstånd, överhuvudtaget. Smärtan Eva led av var olidlig men ovissheten om vad det eventuellt var som orsakade smärtan var kanske ännu värre. Eva hade förstått att de hade sett något på MR:en som inte var bra, kanske någon svårartad cancer?

De som var kvar på avdelningen kunde inte förklara det på svenska utan bara säga att hon måste vänta. När man sjuk, svag, orolig, ensam och med enorma smärtor så är ovissheten om vad som väntar inte roligt.  

(Jag skulle kunna fylla flera A4 sidor om missförstånd med Google translate, sköterskor som försöker förklara för Eva på knagglig svenska/engelska/långsam finska och läkare som försöker gör det samma, men jag tror du förstår).

Fredagen gick utan svar, lördagens första rond likaså och efter att vi fortfarande inte visste någonting på lördag eftermiddag, förutom att det var allvarligt, så kände jag att jag måste göra något. 

Jag använda mina kontakter och ringde en person jag känner lite högre upp i hierarkin på TYKS som gick in och tittade på Evas journal. Personen i fråga kunde förklara på svenska varför inget hände, vad som hade synts på bilderna, varför de avvaktade och varför inget skulle ske förrän tidigast på måndag morgon efter första ronden, när en av Finlands kunnigaste radiologer skulle komma på jobb och göra en bedömning.

Genom att vi fick veta detta på lördagseftermiddagen blev Eva lugnare och kunde fokusera enbart på att hantera smärtan och de krampattacker hon fick bekämpa. Vetskapen och informationen vi fick ifrån min bekanta gjorde att ovissheten kunde förträngas och fokus läggas på att bekämpa helvetetssmärtorna. Nu visste vi iallafall lite mer.

På måndagen när vardagen infann sig och ronden hade varit fick vi svar att det går att operera och det skall göras så snart som möjligt. Den elaka cancerform man först befarade var inte cancer utan en cysta. Från den befriande informationen fram till operation tog det sen ytterligare ca 30 timmar, men det är förståeligt, andra fall prioriterades. Vad som hände efter operationen, då Eva skulle flygas hem är en annan mycket kostsam/irriterande och påfrestande historia.

Pga av ett språkligt missförstånd där ena sköterskan på TYKS hade uppfattat det som om helikoptern skulle komma kl 17:30 (istället för 15:30) så blev resultatet att helikoptern landade på Åbo flygfält 15:20 och väntade på Eva, som aldrig kom. Eva hade transporten ifrån TYKS bokad till klockan 16:00…. så helikoptern som kom för att hämta henne, tvingades återvända tom till Åland för ett annat uppdrag, samtidigt som Eva åkte till flygfältet för att inse att ingen helikopter var där…
Sålunda transport tillbaka till TYKS och vänta, oförståendes om vad som hänt. Ingen kunde riktigt förklara men till slut (efter att jag varit i kontakt med transportkoordinatorn på ÅHS, ett antal gånger) tog beslöts att helikoptern åter skulle köra till Åbo senare på kvällen för att hämta hem henne.

Kontentan av denna historia är att kommunikationsmissar kostar, information på svenska är oerhört viktig när man hamnar akut till Åbo och är sjuk, svag, ensam och orolig.

Landskapet Åland har en massa ombudsmän och specialmedarbetare inom alla tänkbara och otänkbara områden. Anställda som säkert gör ett väldigt bra jobb, men ärligt, skulle vi inte kunna minska på någon av dessa och istället införa en patientrepresentant eller ombudsmannen som skulle har till uppgift att vara länken mellan patienten och vårdapparaten i ÅBO.

En personen som skulle vara anställd av ÅHS med fullständig behörighet att röra sig fritt på TYKS och kunna vara kittet mellan de finskspråkiga sjukskötarna, läkarna och den åländska patienten.

Personen skulle kunna vara med på ronderna för att översätta och förklara för patienten som just då och där kanske är i sitt livs svagaste tillstånd. Vara den som står på och vid patientens sida. Alla har inte en anhörig som känner någon, som kan strida för en eller som kan finska.
En sådan patientombudsman skulle lindra oron, minska missförstånden och kunna säkerställa och koordinera att helikoptern alltid används optimalt. En inbesparad flygning, bekostar den personens månadslön.

Avslutningsvis vill jag säga att vården på svenska fungerar hyfsat bra på TYKS när det kommer till planerad vård. Då anstränger de sig för att ha svenskspråkig personal, de får nämligen extra betalt av ÅHS för just det. Men när det kommer till akutfall är det naturligtvis och förståeligt att det är svårare för dem att kunna erbjuda den extra tjänsten och det är här en svenskspråkig patientrepresentant skulle göra stor skillnad.


Vlogg – 12 år senare

Publicerat: 7 september, 2019 i Personligt

För 12 år sedan, alltså till valet år 2007 gjorde jag något jag kallade ”Propaganda-TV”. Jag postade några väldigt enkla videor på Youtube (du hittar de 27 filmerna i en spellista här>>) där jag pratade om allt mellan himmel och jord. (mycket Ålands Radio blev det).

Tänkte jag skulle göra något liknande den här gången. (Dock inte prata så mycket om Ålands Radio, har skrivit spaltkilometer om det här på bloggen de senaste 20 åren och tyvärr har jag inte fått till någon förändring…)

Så igår lade jag upp den första av förhoppningsvis många filmer fram till valet. Vill du se 10 minuter ifrån min fredagseftermiddag (klockan 14.00-20.00) så hittar du det här.

Lovar att filmerna kommer innehålla tankar ifrån vardagen, bilder ifrån livet och en del politik. Varför, kanske du undrar?

Så att du som inte känner mig eller vet vad jag står för eller gjort de senaste 20 åren skall få en inblick i mitt liv, mina tankar, mitt sätt att vara och vad jag är för en person.

Prenumerera gärna på min sida så missar du inget 🙂
Nu kör vi

Några frågor och några svar

Publicerat: 2 september, 2019 i Personligt

Igår meddelade jag att jag ställer upp i både lagtings- och kommunalvalet den 20 oktober, läs inlägget här>>. Jag skrev också att förutom frågan om jag tänker ställa upp i höstens val så är det några andra frågor jag ofta får. Här är de, samt svaren.

  1. Hur är det med ryggen?
    Ärligt talat så är det väl inte så jättebra. Jag har mer eller mindre ont hela tiden och ibland är det riktigt illa. Jag kan tyvärr inte göra allt jag vill längre och det jag kan göra måste jag göra på ett annat sätt än tidigare, ofta på ett lite jobbigare, mer tidskrävande och besvärligare sätt. Men jag hävdar ändå att det kunde vara mycket sämre och jag är glad över det jag kan göra, finns många som har det mycket värre.
  2. Hur är det med sömnen?
    Ja, tyvärr är det lite samma svar där. Inte så jättebra. Men jag får det att fungera och konstaterar att jag har bättre och sämre nätter och jag är oerhört glad och tacksam över de bättre. Insett efter dryga 40 år med lite sömn (och väldigt lite de senaste 20 åren) att jag hör till de som får klara av livet med lite mindre återhämtning.

    Har skrivit ett långt blogginlägg om sömnlösheten som kommer någon gång i framtiden. Har några grejer till jag skall pröva inan jag publicerar det (även om jag tycker jag prövat allt de senaste 30 åren). 
  3. Är huset klart?
    Skulle vilja säga -”Ja”. För huset är klart till 99%, altanen till 85% men bastubyggnaden har jag bara gjort grunden till så där återstår en hel del. Men jag har ju bara hållit på i tre år, så till nästa sommar borde jag ha fått allt gjort.
  4. Blir det någon SteelFMhjälpen i år?
    Japp, oavsett vad som händer i höst/vinter så vet jag var jag kommer tillbringa 85 timmar i sträck innan nyår, inlåst i en glasbur på torget för den goda sakens skull. Och för att det är oerhört häftigt att få se vad Åland och ålänningarna kan göra när vi drar åt samma håll för att hjälpa de av oss som inte har det lika bra som de flesta. Mer information om detta kommer i slutet av oktober.
  5. När flyttar ni radion?
    Vi räknar med att sända ifrån våra nya lokaler ovanför Maxinge den 16 september. Blomstringe som vi kallar vårt nya hem, har redan flera andra hyresgäster på gång, men fler får plats. Det kommer bli ett häftigt ställe. Hör av dig om du känner att du eller ditt företag behöver en förändring och vill tillbringa dagarna i ett hus fullt av kreativitet.

Har du någon annan fråga du funderar på är det bara att skicka ett meddelande på messenger eller ställ frågan här på bloggen.