Arkiv för oktober, 2018

Finland säger alltid -”NEJ”

Publicerat: oktober 19, 2018 i Personligt

13620815_1427999953884199_3006378482778720317_nFör mig blev det ingen större överraskning att det inte blev någon ny självstyrelselag, eller EU-plats eller att Finland kontinuerligt motarbetar PAFs möjligheter att verka i landet. Eller att staten oftast tolkar näringsstöden, fiskekvoter eller andra förhandlingsbara överenskommelser till sin fördel.

I stort sett varje gång de senaste decennierna när Åland frågat Finland något, utöver det som är stipulerad eller baserat på Självstyrelselagen, så har svaret alltid varit, -”Nej”
Det spelar inge större roll vilka argument som fört fram, på vilket sätt det gjorts eller vem som gjort det. Svaret ifrån Finland är -”Nej”

Det är egentligen inget konstigt i det. Barn blir ofta som sina föräldrar när de blir äldre.

För precis på samma sätt som Finland behandlar Åland, behandlade Ryssland oftast frågorna som kom ifrån storfurstendömet Finland, före år 1917. Med ett -”Nej”

Jag tror att orsaken egentligen är ganska enkel. Ur en finländsk politikers perspektiv så blir kontentan med att säga -”JA” till en fråga ifrån Åland, att landet förlorar något.

De anser att landet förlorar pengar, makt eller inflytande samtidigt som ur ett politiskt personligt perspektiv så gör de sina egna väljare (sin valkrets) besvikna om de ”ger” Åland vad de vill ha. ”Åland som redan har det så bra”. Så har det ur ett politiskt och historiskt perspektiv i stort sett alltid varit.

Skulle Finland ensamt fått bestämma om Ålands Självstyrelse, så hade den aldrig kommit till. Svaret hade varit -”Nej”. (Den finns dock , tack vare en kompromiss, som ingen ville ha, som Nationernas Förbund låg bakom.)

När det kommer till den ”nya” självstyrelselagen som det förhandlats om mellan Åland och Finland i över tio års tid. Så trodde jag när arbetet inleddes att svaret på alla förbättringar och förändringar till Ålands fördel kommer att vara  -”Nej” ifrån Finland.

Med det i beaktande, hävdade jag (internt) under min tid som minister att det inte riktigt är försvarbart att lägga ner såhär oerhört mycket kraft, tid och pengar som vi gjorde på den eventuella reformen. Samtidigt så förstod jag att vi inte bara kunde ge upp utan måste försöka och driva på utvecklingen. För Finland kommer inte göra det. Det ligger i sakens natur, och att vi ålänningar bara skulle ge upp, är inget alternativ. Det gäller givetvis att försöka, på alla möjliga sätt och gå hela vägen in i kaklet.

Men i ärlighetens namn, skulle vi veta vilka oerhörda resurser som lagts ner på den nya självstyrelselagen, skulle vi nog alla bli mörkrädda. Flertalet riktigt stora arbetsgrupper under de senaste tio åren, heltidsanställda tjänstemän som inte jobbat med något annat, resor, möten och utredningar i mängder. Slutnotan för processen såhär långt är det ingen som har koll på och jag tror inte heller att någon riktigt vill ta reda på det…

Sedan gällande -”Nej” till EU-platsen så anser jag att även det svaret var givet och helt naturligt ur ett finskt politiskt perspektiv.

Jag förstår hur de finska politikerna resonerar även om jag anser att de har fel. Men felet gjordes tyvärr när platsen inte skrevs in i avtalet när Åland gick med i EU. Då var vi nog så förblindade över framgångarna med Taxfree undantaget och bevarandet av närings/jord och hembygdsrätten att  vi tänkte att vi löser den frågan och vårfågeljakten senare…. Nu vet vi svaret och det är givetvis otroligt lätt att vara efterklok.

Den enda gång EU-platsen riktigt skulle ha kunnat kommit upp till förhandlingsbordet, var när lagtinget behandlade Lissabon-fördraget. Jo, jag vet det hade kanske varit lite extremt och kanske en dumdristig väg att säga -”Nej” , men då hade vi iallafall något att förhandla om. Att bara begära och hoppas att Finland skall ge oss en EU-plats vet vi nu svaret på. Det blir -”Nej”

Så vad skall man göra då ifrån landskapets sida? Skall man bara byta ihop och ge upp?

Nej, givetvis inte. Men personligen tycker jag man skall lägga mer resurser på det man själv kan påverka och förändra.

  1. Börja använda den självstyrelselag vi har, alltså innanför de befintliga ramar som redan finns. Det finns en ”B-lista” i självstyrelselagen som säger vilka behörighet vi kan ta över, om vi vill. Inget av de områdena har man jobbat på ifrån åländskt håll, på 20 år…. (orsaken är nog för att de flesta ändå vill att det ska vara lika som i Finland…)
  2. Skapa, underhåll och vårda de personliga relationerna ni har till ministrar (och riksdagsledamöter) i Finland. I människans natur ligger det att när en vän frågar en annan vän om en tjänst, brukar svaret bli -”JA”

Jag är övertygad om att politik görs av människor och människor som har relationer med varandra, hjälper varandra, förstår varandra och försöker hitta vägar framåt.

Ett exempel. När jag var näringsminister blev jag personligt bekant med Jordbruksministern i Finland.  Vi byggde på vår relation varje gång vi träffades och blev mer och mer vänner för varje gång. Det resulterade sen i när vi förhandlade om det så kallade ”kompensationsbidraget” för jordbrukare, alltså om vem som skulle betala våra jordbrukare (Finland eller Åland) så gick det tyvärr som det oftast går i förhandlingar mellan Åland och Finland. Ministern var på vår sida men finansministeriet och Finland säger -”Nej”.

Dock, tack vare de goda relationerna som vi hade byggt upp, stod ministern för sitt ord och gjorde vad han kunde, det resulterade i att Finland betalade Ålands del ifrån Jordbruksministeriets budget, det året, runt €700.000,- (till både de åländska och finska tjänstemännens stora förundran). Så det lönar sig att bygga relationer.

Så avslutningsvis får jag väl säga som Mark Levengoods farmor
-”Landskapsregeringen, nu är det bara att bryta ihop och gå vidare, men följ Petter Stordalens filosofi. Sälj de jordgubbar ni har, de är de enda ni kan sälja. Alltså jobba med de frågor ni har behörighet på, kopiera inte allt ifrån Finland utan tänk själv vad som är bäst för Åland. Det blåser på toppen men ålänningar har alltid respekterat de som jobbat med och emot vinden.”

Trevlig helg

Tio fördelar med att bo på landet

Publicerat: oktober 10, 2018 i Personligt

valkommen_till_alandFunderar du på att flytta till Åland? Sluta fundera på det, ta ditt pick&pack och kom hit. På Åland kan du skapa en fantastisk framtid för dig och din familj. Ni behövs här och ni hittar inget bättre ställe för era barn att växa upp.

Jag ”predikar” ofta om att fler borde ta steget och fortsätta sitt liv på den här ön. Åland har haft kontinuerlig inflyttning och en växande befolkning i över 40 år. Orsaken till det är att det inte finns  något ställe i världen som det är bättre att leva och bo på.

Jag gjorde en enkel film för några år sedan som förklarar mer om fördelarna med att bo här. Du hittar filmen här>>  Se den, och sen tar du ett allvarligt snack med din partner.

När ni sedan tagit beslutet att flytta hit så kanske ni funderar var på Åland ni ska bo. Själv bor jag i framtidskommunen Jomala, jag kommer snart med ett inlägg här på bloggen om varför det är den bästa kommunen att bo i, men generellt skulle jag säga att ni skall bo på landsbygden. Varför kanske du undrar?

Här kommer tio fördelar med att bo på landet :)

  1. Du kan bada vedeldad bastu, naken
  2. Du kan installera högtalare på utsidan av huset
  3. Du kan skjuta lerduvor ifrån altanen
  4. Du kan fälla ett träd på gården om du behöver ved eller trädet skymmer solen
  5. Du kan undvika ”trafikstockningen i rondellen” om du startar tio minuter tidigare eller tio minuter senare
  6. När du tar en promenad för att motionera, stannar fyra bilar dig på vägen och frågar om du vill ha skjuts hem
  7. Du kan spara på ”blinkersen” eftersom alla ändå vet vart du ska
  8. Om du ringer till fel person, hänvisar personen dig till rätt nummer
  9. Du kan gå ut och pinka ifrån altanen
  10. Ingen kommer och sopar ut julen

Här>> hittar du mer information om hur du går till väga för att flytta hit.

Välkommen hem. :)

#SteelFMhjälpen2018

Publicerat: oktober 9, 2018 i Personligt

img_3572För ungefär ett år sedan startade vi planeringen med att genomföra Steel FM:s största satsning någonsin. Nämligen insamlingskampanjen SteelFMhjälpen.

SteelFMhjälpen är en åländsk variant av Musikhjälpen som i sin tur är en svensk variant av den nederländska radiostationen 3FM:s ursprungsprogram ”Serious Request”.

Det var egentligen ett ganska omöjligt uppdrag att från ingenting skapa en insamlingskampanj som skulle börja några veckor senare och avslutas vid nyår med en, 64 timmar lång, nonstop direktsändning ifrån en glasbur på torget i Mariehamn.

För ett år sedan fanns ingenting på plats, varken teknik, glasbur, programinnehåll, sovarrangemang, sponsorer, gäster…  Allt som fanns var en tanke och en vilja att göra något annorlunda, något större, något som skulle betyda mycket för någon annan.

Evenemanget blev en fullkomligt magisk succé där hela Åland ställde upp och engagerade sig för någon annan än sig själv. Både i och utanför buren. Artister, musiker, konstnärer, gäster, privatpersoner, unga som gamla. Små som stora företag, fullmäktigeledamöter och organisationer. Många var de som ville vara med att hjälpa oss hjälpa och bidra med vad just de kunde erbjuda. Det handlade inte bara om pengar utan också om tid, varor, tjänster och engagemang.

Förra året gick de insamlade medlen till Rädda Barnen på Ålands Barnfond. Du kan läsa ordförande Petra Brunilas tackbrev till alla bidragsgivare här>>, 

Vi hade ett högt uppsatt mål, nämligen att samla in €30.000 till fonden (det i sig var dubbelt mer per capita än Musikhjälpen lyckats med i Sverige). Målet fullkomligt krossades när redovisningen sammanställdes, slutsumman närmade sig otroliga €70.000 och pengar fortsatte strömma in långt efter att sändningen slutade.

Snart är det dags igen.

Tankearbetet har pågått till och från hela året och nu har det praktiska arbetet börjat. Än finns det en hel del saker som är öppna och väldigt mycket kvar som skall göras. Det viktigaste är dock att grundprinciperna för insamlingen, fortfarande gäller.

  1. Pengarna som samlas in skall oavkortat gå till ändamålet för insamlingen. (administrationskostnaderna hos mottagaren eller våra kostnader för att genomföra evenemanget måste finansiera på annat sätt)
  2. Pengarna skall stanna och hjälpa människor på Åland
  3. Det skall finnas ett verkligt behov och de insamlade medlen skall göra faktisk skillnad
  4. Föreningen eller organisationen som tar emot pengarna måste visa ett äkta, ärligt och riktigt engagemang samt verkligen kunna och vilja, hjälpa oss hjälpa.

SteelFM-hj+ñlpen-storJag är övertygad om att vi tillsammans kommer att göra stor skillnad i slutet av det här året. Nu vet alla på Åland vad SteelFMhjälpen är samt vilken kraft det finns i en lång direktsändning som hörs/syns dygnen runt i radio, på webben och i TV.

I år kommer vi göra allt, lite mer. Det vi gjorde bra förra året siktar vi på att göra ännu bättre och jag hoppas och tror att det fantastiska engagemang som ålänningarna visade förra året, kommer överträffas det här året.

Mer information om #SteelFMhjälpen2018, vart pengarna går, vad målet är, vem som sitter i glasburen, vad som kommer hända…. kommer inom kort.

Vet du redan nu att du vill vara med och hjälpa oss hjälpa?
Hör av dig till oss på SteelFM.

Tillsammans gör vi skillnad.