Arkiv för augusti, 2018

Å-lands problem

Publicerat: augusti 22, 2018 i Personligt

Chj8FJHWUAEWFrEDet är ingen hemlighet att jag är en riktig ”flytta till Åland” förespråkare. Det finns många ställen i världen som erbjuder besökare mer upplevelser, glamour, och exotiska ställen men det finns inget ställe i världen som det är bättre att leva och bo på.

Jag har skrivit otaliga inlägg om alla fördelar och hur perfekt allting är på den här ön. Givetvis finns det saker som kan förbättras, saker som inte fungerar optimalt och områden som kan utvecklas.

Snälla Ålänning, alltså du som bor här (oavsett var du kommer ifrån), ta till dig av dessa funderingar, led förändringsarbetet genom att föregå med gott exempel och sprid budskapet så är du med och gör en perfekt plats ännu bättre. Komplettera gärna listan om du tänker på något utvecklingsområde som jag missat :)

1. Håll till vänster
– när du kör ut ifrån Rosella. Kör rakt fram i det vänstra körfältet, gör inte ”blixtlås” manövern bara för att alla andra bilister visar hänsyn och gör det. Det finns två utfarter ifrån området, använd bägge. Kör fram till den vänstra grinden även om den är stängd. Den kommer öppnas om du kör fram.

2. Acceptera turordningsregeln
När du står i kassakön på Kantarellen (eller någon annan matbutik) och en ny kassa öppnas, gå inte direkt dit. Knacka personen framför dig på axeln och säg ”varsågod, du har väntat längre än mig”

3. Återuppringningsklausulen
Om samtalet bryts, så ringer den tillbaka som ringde upp

4. Rondelletikett
Om du kommer in i en tom rondell med en bilförare bakom dig, bromsa inte utan släpp gasen och rulla igenom. Det är ingen stop-plikt där

5. Fråga inte ”Vems flicka/pojke är du?”
Det är inte okej och inte roligt

6.  Nästa vecka
Nästa torsdag är alltid MINST en vecka ifrån idag.
Det är inte den här veckan om du hör det på en måndag

7. Blinka
Även om alla vet vart du ska, blinka innan du tänker svänga i en korsning

Syrligt men inte bittert

Publicerat: augusti 20, 2018 i Personligt

För ganska exakt ett år sedan gratulerade jag i det här>> inlägget Ålands Radio & TV till sin senaste nyrekrytering. Den gången hade de rekryterade Fredrik ”Frippe” Granlund, som före sin anställning där hade fått inskolning, nästan två års erfarenhet av radioyrket och byggt upp en lyssnarbas hos oss på SteelFM. Det är inte första gången den kommersiella radion varit plantskola för public service radion och uppenbarligen inte heller den sista….

Tom, Camilla, Owe, Tony, Sara, Alfons, Mikael, och Frippe är bara några av personerna jag kommer att tänka på som börjat sin radiokarriär i privatradion men som sedan lämnat den för att fortsätta arbeta åt det landskapsägda och skattefinansierade radiobolaget istället.

Det är ingen hemlighet att lönerna och förmånerna i landskapets tjänst är högre än i den privata sektorn och att det uppenbarligen finns en stark attraktions och dragningskraft kring värmen runt den grytan.

Jag måste väl erkänna att det ibland kan kännas lite tröstlöst att förutom vara med och finansiera public service radion via mina licensavgifterna och inbetalda skatter även stå för en hel del kostnader vad gäller inskolning och utbildning av deras personal….

Häromdegen såg jag på personalsidan på Ålands Radio & TV att de rekryterat en 25:e medarbetare, även denna gång en person som jobbat på SteelFM till och från i cirka tio års tid. Varav de senaste åren på heltid. Jag får väl säga grattis till Ålands Radio & TV (igen) och till Peter Boutros Grönholm. Jag skrev ett inlägg (här>>) om Peters tid på SteelFM efter att han hade bestämt sig för att sluta som radiopratare.

Min farmor sa alltid. -”Var å en gör som en själv vill”. Så är det. Det gäller Peter, Ålands Radio och även oss på SteelFM och jag får väl ta det som en komplimang att vi år efter år levererar duktiga radiopratare till Ålands Radio.

Det som dock kanske stör mig mer är den organisationens brist på entreprenörskap, nyskapande och innovationsförmåga. Några exempel. Startar vi ”Fråga Doktorn” ringer dom upp ”vår” doktor och frågar om han kan svara på lite frågor i deras radio, kör vi igång ”Klasskampen” för högstadieelever kontrar de med ”Kunskaskuppen” för mellanstadieelever. 

När vi börjar med en DJ Mix på fredagar kallat ”Retro Fredag” kommer de på att de samma tid skall köra en mix av olika Dj:s…. När vi presenterar vår nya musik på stationen i samarbete med #mågottfabriken startar de ett program som heter ”Veckans nya låtar”. När vi kört ”Eftermiddagspasset”, kör de nu :
Skärmavbild 2018-09-20 kl. 19.15.49.png
Ser nu att deras kommande satsning blir ”Fredagspanelen” alltså en exakt kopia av det program som kördes i SteelFM, på fredagar, med Frippe….

Skärmavbild 2018-09-20 kl. 19.18.38

(tänkte jag kunde hjälpa dem med lite deltagare, klicka här>> så kan du läsa mer)

Ingenting är nytt under solen men någongång vore det ju klädsamt om public service radion på Åland skulle skapa något nytt.

Om man år efter år inte lyckas med det tycker jag man skall satsa mer på det som är grunden i deras verksamhet. Att bevaka, förmedla, belysa och granska det som sker på Åland. Typ den debatt om Turism som var förra veckan och som jag såg att Runa-Lisa Janson förundrade sig över att de inte var på.
Svaret var att de hade personalbrist, trots en budget på över 2 miljoner euro… och över 25 personer på lönelistan. (du kan läsa insändaren och svaret ifrån redaktionschefen och den ansvariga utgivaren här>>)

Jag vet att det inte är någon som bryr sig om vad jag tycker och tänker i de här frågorna.  Men det vore dock skoj om ledningen där någongång hade visat den kommersiella radion något intresse, underlättat för oss att höras över hela Åland eller om de kunde se oss som en tillgång istället för att bara se oss som en konkurrent eller ”plantskola” där de kan skörda något de inte har varit med och sått. Men efter snart 25 år i den här branschen har jag dock tappa hoppet om den saken.

-”Nej jag är inte bitter”.  Det går bättre för SteelFM nu än på länge. Ärligt så har det varit några tuffa år men i början av det här året vände det. Så vi fortsätter kämpa. Vi tror att ålänningen vill ha en lokal kommersiell radiostation som komplement till de privatägda tidningarna och det landskapsägda radiohuset. Någon som vågar tänka lite annorlunda, göra lite annorlunda och vara lite annorlunda.

SteelFM har blivit en del av Åland, kanske för att det är gratis att lyssna på, eller för att det ger många människor en trevligt sällskap under dygnets alla timmar. Eller så har vi ett existensberättigande för att vi förmedlar glädje, samhörighet, tävlingar och mängder av musik på tre olika kanaler (SteelFM 95.9MHz, Soft FM 107.2MHz, & Mix Megapol 101.8MHz). Förutom allt detta så skapar vi även ett antal årsarbetsplatser och bidrar till samhället med skatteinkomster men framförallt är vi stolta över att vi med och gör skillnad, på riktigt. Det genom att vi bland annat driver flera olika insamlingskampanjer per år.

Nu drar vi för elfte året igång Rosa/Blå-bandet insamlingen som de senaste tio åren (tack vare generösa åländska företag och föreningar) givit över 72.000 euro till Ålands Cancerförening  och om några månader kör vi igång www.Steelfmhjälpen.ax igen.

SteelFMhjälpen som blev en fullkomligt magiska succé och något utöver det vanliga. Ett projekt vi genomförde vid förra nyårsskiftet, på bara några fåtal personer med nästintill ingen budget och obefintlig tidsram.

SteelFMhjälpen blev en samlande kraft som visade ålänningarnas ärliga vilja att vara med och hjälpa och göra skillnad för andra. Förra året drog insamlingen in nästan 70.000 euro till Rädda Barnens Barnfond på Åland. I december är det dags igen. Mer information kommer inom kort.

Förändring är alltid bra. Vi på SteelFM är taggade för hösten och har en massa nya upptåg på gång. Tack för att du lyssnar på mig, Andre, Micke och vårt nyförvärv Amira Boughdiri. Vi är så otroligt glada att hon hittat till oss.

Så avslutningsvis ett stort tack till dig som lyssnar på oss men även till alla de företag på Åland som marknadsför sig via våra tre kanaler. Genom att du gör det är du med och gör skillnad. Tillsammans gör vi ett bra Åland ännu bättre, mer unikt och ett roligare ställe att leva och bo på. Jag vill även passa på och påminna om att lokalproducerad kommersiell radio inte är en självklarhet.

Det börjar bli något unikt, det finns inte på många ställen längre i världen. Det är snart bara ett fåtal stora mediabolag och public service radion kvar. Jag tror radiomarknaden skulle bli tråkigare utan oss.

Nu skall jag som konvalecent (ifrån soffan i Ulfsby) hitta på några tekniska lösningar så att vi kan sända ifrån Haga Kungsgård och Skördefesten som vi lovat, även om jag själv som nyopererad halvtidstekniker inte just nu kan bära, koppla eller fixa något på plats. Övertygad om att vi kommer hitta en lösning.

Det blir inte alltid som man tänkt men det kan bli jättebra ändå.
Trevlig kväll

Morötter och elände.

Publicerat: augusti 15, 2018 i Personligt

André kom tillbaka på jobb ifrån sin första semester (någonsin) i måndags. Han insåg då att hans forna glansdagar som vältränad atlet, ”sixpack” på magen och goda kondition hade spolats bort under sommaren. En händelse som flera av oss andra också insett. alltså inte att han blivit en tjockis utan att vi andra också förändrats under den varmaste sommar i mannaminne. Jag är inget undantag.

Trots att jag arbetat relativt hårt med kroppen hela sommaren så har jag tyvärr även ätit och druckit alldeles för mycket, alldeles för ofta. Godis, chips, glass, läsk, pommesfrittes och öl/vin har fyllt kroppen helt i onödan i allt för stora mängder. För mig har det resulterat i att jag får en extra ”gubb-bilring” runt magen. Det kanske inte syns så mycket när jag har kläderna på mig (intalar jag mig), men i kalsonger eller utan tröja är det ingen vacker syn. ”Kaggen” stör mig också helt i onödan, jag kan ju bättre. Jag ställde mig på vågen i måndags morse och den visade 99 kilo.

Jag har ju lovat mig själv att inte passera 100kg igen så när André i måndags drog igång ”100 dagar utan onyttigheter” https://m.facebook.com/groups/853192091545486

tänkte jag att jag skulle hänga på, på ett hörn. Jag kommer inte vara dragare, ledare eller frontfigur utan jag kommer vara med på mitt eget sätt, den här gången.

Du som läst den här bloggen de senaste tolv åren, vet att jag är förmodligen är åländskmästare i jojo-bantning och har pendlat mellan 116-89 kilo, flera gånger.

Hur kommer jag göra den här gången då? Kanske du undrar. Jo, jag tänker minska på onyttigheterna, inte frossa som jag gjort i somras, kanske börja använda motionscykeln igen och allmänt inte äta vitt socker i veckorna. Jag har redan kickstartat och det här är tredje dagen utan socker och dåliga kolhydrater. (Av gammal erfarenhet och vana vet jag att det är första veckan som är värst, då är suget som störst men varje dag som går gör att man inte vill förstöra de dagar man klarat)

Jag kommer dock inte skippa allt onyttigt utan inse att jag är 45 år gammal, att livet är för kort för att ha ångest över min kropp och inte tillåtas njuta ibland (njuta för mig idag är, cirka en dag i veckan, i medeltal…).

Kom inte och säg att jag ska sluta banta och ändra livsstil istället. Jag gillar min livsstil och den funkar för mig. Det är inte roligt men det är nödvändigt. Jag rekommenderar inte min metod åt någon annan men för mig är det det enda som fungerar. Jag håller mig till mitt säkra kort. Pina, elände och avhållsamhet ibland, onyttigheter däremellan.

Så tack André att du håller i ledarflaggan den här gången, jag lovar inte locka dig i frestelse och när jag gör det kommer jag erbjuda dig ett nyttigare, bättre alternativ än vad jag brukar göra. För roligt måste du fortfarande ha. Glädje är en otroligt viktig del i att komma i form (och vara vacker) till Beach 2019.

Avslutningsvis kan jag berätta att jag imorse åkte till Sverige och just nu sitter jag i cafeét på Rosella. Jag kan säga att jag har frestats hela dagen av en massa kolhydrater, först i frukostbuffén och Taxfrenn, sedan av alla McDonalds, Max och Pizza-restauranger jag passerat, frestelsen fortsatte även i alla byggbutiker jag visiterat (alla har godis/glass/socker/och elände vid kassan) men jag har stått emot. Det enda jag köpte var en Trocadero Zero och en påse ekologiska morötter (!).
Håll tummarna för mig nu att jag inte faller dit

100+ bilder ifrån bygget

Publicerat: augusti 9, 2018 i Personligt

Igår hade vi ibruktagningssyn i huset som jag arbetat med (halvtid, ca 2000 timmar) de senaste dryga två åren och inatt har vi sovit i huset för första gången. Känns lite overkligt.

När jag tittar tillbaka kan jag konstatera att det varit mycket jobb. Jättemycket jobb. Betydligt mycket mer än jag trodde när jag började. Återigen kan jag konstatera att skulle man komma ihåg hur mycket arbete det är med olika byggprojekt man drar igång, skulle man aldrig göra det. Men jag tror det är en mänsklig egenhet att glömma bort de tråkiga, jobbiga, negativa och förstärka de positiva, roliga och härliga stunderna i allt man gör. Tack var den egenheten tror jag att man sätter igång nya projekt, gång på gång.

Ett sådant här hus går dock inte att göra helt ensam. Jag har haft ovärderlig hjälp av min storebror Johan de senaste två åren. Vi jobbar väldigt bra ihop, vi är otroligt olika men kompletterar varandra väldigt bra. Jag går på, har inte respekt för att vissa saker kan vara svåra och kräva utbildning/erfarenhet, skjuter på problemen tills när de inte går att undvika och väljer hela tiden en väg för att få bygget att gå framåt medans min bror är den lugnare av oss, har mer tålamod, är realist, perfektionist och han är den som får gå efter och reda upp när det gått lite för fort fram för mig.

Det finns även några andra personer som jag vill skicka ett stort tack till och som ställt upp under de här åren. Först min far som varit ansvarig byggnadsingenjör för bygget och även varit den som tillverkat fönsterbänkarna/fodren runt alla dörrar/fönster samt det häftiga massiva matsalsbordet i åländsk björk. Sen Hannu Aavanen som alltid ställt upp när det varit kris och kritiska situationer och kommit med 15 minuters varsel när det behövts som mest men framförallt min fru Eva, som skött om all markservice runt omkring. Hon har städat, fixat, hämtat och grejat samt det senaste halvåret har hon serverat lunch, åt alla byggjobbare, alla dagar 11:30 på Lugne. Dessutom har hon själv flyttat hela huset, låda för låda, så igår när vi formellt flyttade in var det bara tandborstarna som måste installeras.

Därtill finns några företagare på Åland som är helt unika och som jag är så glad att få ha att göra med och som jag helt garanterat kommer att ha att göra med flera gånger. Utan inbördes ordning så vill jag bara nämna Kenneth på Karlssons gräv, Steffan på Ålands Betonghus, Cosmin på Klingbergs Plåtslageri, Jouni som fixat all VVS, Roger på Harrys El, den helt fantastiskt härliga Alvar Korpi och Petski som är en mästare på kakling.

Här nedan hittar du några bilder ifrån de senaste två åren (tyvärr inte riktigt i kronologisk ordning, men ändå). Vill du läsa lite mer om bygget så kan du göra det här:
Juni 2016 – December 2016 – Juli 2017 – 

Till alla er som jag bjudit till inflyttningsfesten, ni vet vem ni är. Den kommer att hållas, men först om ett år när allt är klart med pool, altan, vedeldad bastu och trädgård.
Ni är dock alla välkomna över när ni vill, vi lever och bor från och med nu på Lugnestigen 20 i Jomala.

Välkomna