Arkiv för december, 2014

Mest lästa inläggen 2014

Publicerat: december 31, 2014 i Politik

blog_statistikSåhär sista dagen på året tänkte jag snabbt kolla igenom statistiken på bloggen för att se vilka inlägg som blivit mest klickade, delade och lästa under varje månad. Konstaterar att jag inte har svarat på någon insändare, felaktig artikel eller annat påhopp på något annat sätt än via min blogg det här året, det tänker jag fortsätta med 2015.
Här är inläggen som fått mest spridning per månad under 2014. Totalt har bloggen haft dryga 32.000 besökare 2014.

Januari – mitt svar på Nya Ålands krönikör Maj-Len Lindholm som slår en massa rallarsvingar.
Februari – höll jag ett invigningstal när Emmaus öppnade upp portarna i gamla Alko-fastigheten
Mars – skrev jag om Carola Hongell och Läderbiten och vilket positivt exempel på företagsamhet hon är och vad hon gjorde
April – skrev jag ett kort inlägg om Centerns, enligt mig, vidriga sätt att skicka ut ett pressmeddelande fem minuter innan min presentation om LBU-programmet
Maj – när det var som tuffast och jobbigast med hela LBU-programmet skrev jag det här inlägget. Tack till er som tänkte på mig då.
Juni – Skrev om ett mail jag fått, gällande en potentiell inflyttare
Juli –  jag publicerade några sommarfilmer över Åland som jag tagit med min drönare
Augusti – skrev ett inlägg om en gemensam evenemangskalender (det jobbet går vidare)
September – det mest lästa inlägget under hela året var det här, där jag klagade på Ålandsbanken och deras sätt att hantera ”bankskatten”
Oktober – mitt svar på Annica Orres artikel och Nya Ålands vinklade rubriker och löpsedel (näst mest lästa inlägget)
November – om mitt företagsbesök till SALT i sjökvarteret
December – ett inlägg om att vi vill utrota vildsvinen på Åland

Förutom dessa inlägg har många andra fått stor spridning, inlägg om TAXI:n på Åland, om mitt svar på den ”självförhärligande” ledaren som Rosenqvist skrev, om den landbaserade fiskodlingen, ett inlägg om du vill bli företagare eller entreprenör.

Jag har sedan 2006 skrivit 1325 stycken inlägg och nästa år lovar jag fortsätta ungefär i samma anda och takt. I början av året skall jag komma med ett inlägg om vad som står på agendan det sista året på den här mandatperioden. Mycket kvar att göra.

Nu vill jag dock önska dig som följt mig under åren ett riktigt Gott Nytt År oavsett om du tycker om mig eller inte.

Vi lever i den bästa delen av världen

Publicerat: december 29, 2014 i Politik

2014heatmapSåg att den här länken började spridas på social medier häromdagen. Den visar att Finland sammanlagt är det mest stabila landet i världen när det kommer till en massa olika indikatorer. Det är häftigt.

För något år sedan diskuterade jag med förra VD:n på Havsvidden, Mikael Kraft möjligheten att ta den informationen ett steg längre och det började vi göra.

Jag tog kontakt med polismästaren Ristola och frågade honom om han kunde bekräfta att Geta är en av de kommuner på Åland där minst brott utspelas, det skulle han göra och sedan ta kontakt med Mikael för att bekräfta det. Vår arbetshypotes var följande:

1. Finland är det säkraste/stabilaste stället i världen (enligt länken ovan)
2. Åland är det säkraste/stabilaste stället i Finland (demilitariserat och neutraliserat)
3. Geta är det säkraste/stabilaste stället på Åland (ganska avlägset för att vara på fasta Åland och lite brottslighet)
4. Havsvidden är det säkraste stället i Geta (väldigt avlägset, endaste en väg in)

Kontentan är således att Havsvidden det säkraste stället i världen, så om Obama och Putin skulle vilja träffas på ett säkert ställe skulle det vara där :)

Tyvärr slutade Mikael innan vi hann jobba planen klar och så även Ristola, men tanken lever vidare :)

Utrota vildsvinen på Åland

Publicerat: december 18, 2014 i Politik

10789925935_b1e265e2c8_oJo, rubriken säger vad jag tycker. Igår kväll var jag tillsammans med jaktenheten vid näringsavdelningen på ett möte med  jaktvårdsföreningarnas ordföranden, representanter för markägare och Ålands Producentförbund (ÅPF) för att diskutera vildsvinens vara eller inte vara på Åland.

Enigheten var total. Vildsvin har inte på Åland att göra.

Vi beslutade att tillsammans sätta extra fokus på den här frågan och konstaterar att ingen kan göra allt men tillsammans kan vi göra skillnad.

Vildsvinet på Åland måste utrotas och det är den här vintern vi har chansen att göra det. Vi kommer ifrån regeringens sida vidta åtgärder förutom det vi redan gjort, så som att vi för några veckor sedan tillät belysning vid jakt av vildsvin, men vi kommer aldrig kunna lagstifta bort dem, de måste skjutas och det är jägarnas uppgift. Skadorna som vildsvinen åsamkar rör inte bara jordbrukare (även om det är de som oftast blir mest drabbade), vildsvin kan ställa till ordentligt med oreda i trädgårdar, på golfbanor och i trafiken samt att de även kan sprida afrikans svinpest, något vi absolut inte vill ha på Åland.

Vad skall vi då göra tillsammans? Här kommer några punkter i vår ”Action Plan” som vi diskuterade igår.

  • Nu när första snön faller är det ett fantastiskt tillfälle att försöka spåra de individer som finns på Åland och uppmana jaktlagen att gå man&kvinna ur huset
  • Allmänheten uppmanas att så snart de ser spår av ett vildsvin ta kontakt med jaktlaget i byn, jaktvårdsföreningen i kommunen eller jaktenheten på näringsavdelningen och meddela var de sett dem
  • Uppmana alla jaktlag/jaktvårdsföreningar till mer och utökat samarbete.
  • Uppmana markägare/jaktlag att skriva in i jakträttsavtalen att vildsvin får fällas
  • Jag kommer inom kort ta initiativ till att det skall vara möjligt att använda godkända fällor för att fånga dem
  • Jag kommer ta initiativ till diskussion med tullen och polisen om ökad tillsyn över problemet med eventuellt olagligt införda svin.
  • Jaktenheten kommer hålla ett seminarium om vildsvinet och hur vi bekämpar det bäst i månadsskiftet februari/mars

Frågan om skottpeng och tvångsjakt lever vidare men är inte helt okomplicerade, det finns svårigheter och frågor kring bägge som inte löses snabbt eller akut. Däremot jobbar vi vidare med just de frågorna på avdelningen.

Har du förslag på åtgärder, hör gärna av dig, antingen till mig eller till Robin eller Roger på jaktenheten. Låt oss tillsammans göra allt vi kan för att utrota vildsvinen på Åland.

Mycket Team Åland just nu

Publicerat: december 18, 2014 i Politik

aland24På fredag klubbar lagtinget landskapets budget för 2015. Där finns bland annat €200.000 euro upptaget för projektet TeamAland. Jag har redan tjuvstartat och tänt stubinen på det första steget i raketen.

Lanseringen på riktigt kommer att ske och raketen kommer att ta fart samt lyfta den 13 januari nästa år. Det är dagen för den gemensamma kreativa verkstad vi kommer anordna i Alandica.

Nästa deadline är sista februari och tills dess vill vi ha in alla tankar, idéer och förslag som kan lyfta Åland till en ny nivå. Det andra steget i raketen, alltså aktiveringen av de €1.000.000 euro som skall behandlas runt 20 mars i regeringen för att avslutningsvis klubbas i den första tilläggsbudgeten i lagtinget i maj.

TeamÅlandVill du veta mer så gå in på hemsidan eller titta på det här inslaget i Åland24>> från igår. Du kan även följa Team Åland på Facebook för att få kontinuerlig information. Vill du anmäla dig direkt till den ”Kreativa Verkstaden” så kan du göra det här>>

Idag skriver även Nina Fellman på ledarplats om projektet i Nya Åland, du hittar den texten här>>. Det surras mycket om det här just nu och jag kan lova att det bara är början, du kommer höra mer om det här men jag uppmanar dig igen, anmäl dig till den 13 januari. Du vill inte missa det tillfället.

Optinova – Ålands Guldklimp

Publicerat: december 17, 2014 i Politik

optinova_fk_awIgår kväll fick jag förmånen att tillsammans med verkställande direktör Anders Wiklund, produktions direktör Bernt Björklund och direktören för utveckling och kundrelationer Åsa Mattsson få en inblick i Optinovas oerhört imponerande produktion av olika specialslangar. Under tre timmar fick jag se hur plastslangar i olika material för katetrar och diabetespumpar till komponenter för provrörsbefruktning och pacemakers tillverkas, kapas och packas.

Optinova är ett företag som är helägt av Ericsson Capital och har över 40 års verksamhet bakom sig. Tillväxten är god men målet är ytterligare expansion och tillväxt och jag är oerhört glad att viljan finns att växa på Åland, förra året var resultatet över €1.200.0000 euro, viktigt bolag för Åland och speciellt viktigt för Finström.

Bara som ett fantastiskt exempel kan nämnas att förra veckan slogs ett rekord i packning av en IV-katetrar, 10,3 miljoner stycken. Jo du läste rätt, 10,3 miljoner små plastslangar packades under en vecka och sen skeppades ut i världen för att används i produkter inom sjukvården i hela världen. 10,3 miljoner slangar ifrån en fabriksbyggnad ”bak i skogen” i Finström på lilla Åland, det är häftigt. Produkter som är med och förbättrar världen, ett stycke i taget.

Optinova är ett av ålands högtekonolgiska kunskapsföretag med egen produktion, utveckling och försäljning. Ett bolag som har kunder över precis hela världen, största produktionen sker på Åland men de äger även två enheter i USA sedan några år tillbaka. Optinova är ett bolag som är världsledande inom flera olika segment när det kommer till medicinska slangar, slangar som har en precision på hundradels millimeter och används inom flera olika områden i kroppen.

Jag fick igår alltså möjligheten att att under kvällsskiftet se produktionen ifrån insidan. En produktion som pågår 24 timmar i dygnet under tre skift, fem dagar i vecka året runt. Totalt sysselsätter bolaget ca 150 personer.

Anders kommer som många av er säkert vet ifrån PAF och det är härligt att se hur han har visioner att implementera ett nytt tänk i en organisation inom en helt ny bransch. Lean och agilt tänkande samt frångår verksamhetsplaner och budgetar till tre månaders aktivitetsplaner och rullande 12 månaders prognoser. Jag är helt övertygad om att det kommer att skapa oanade möjligheter att vara proaktiv och anpassa sig till förändringar som sker i omvärlden.

Förutom att vara världsledande inom plastslangar är jag övertygad om att plastindustrin kommer få en ny stjärna att ta efter vad gäller personalvård och kundrelationer. Anders vet att affärer inte görs mellan bolag utan att det är människorna bakom maskinerna och i bolaget som gör affärerna med människor i andra företag.

Att vårda goda relationer är en av de viktigaste byggstenarna för att växa, både internt och externt. Jag ser fram emot den fortsatta resan som Optinova startat med sin nya VD, lovar komma på besök snart igen och jag kommer göra allt jag kan för att hjälpa bolaget växa. Kör hårt och lycka till.

Tusen tack Anders, Bernt och Åsa för att ni tog er tid och visa mig Ålands Guldklimp igår kväll.

Jag försöker kontinuerligt besöka olika företag på Åland för att höra hur det går för dom, vad vi politiker kunde göra bättre för att underlätta, lära mig mer om verkligheten där ute och träffa personerna bakom. Det tror jag fler politiker borde göra. Det är företagen därute som skapar den välfärd vi politiker fördelar.

evadonalds_0Utan företag som genererar vinst, inga arbetsplatser, ingen skatt, ingen pengar för politiker att satsa på vård, skola och omsorg. Igår besökte jag Cainby, ett företag som startades i slutet av 60-talet av Börge och Birgit Carlstedt. De sålde sedan sitt livsverk för några år sedan och idag ägs det av flera olika företag och privatpersoner. En av ägarna är Eva Donalds som jobbat i företaget i sju år men sedan september i år även är VD.

Cainby har tillverkat skyltar och reklamprodukter för den lokala marknaden men även internationellt för speciellt Kryssnings och färjerederier i decennier. Det mesta tillverkas i egen verkstad i Norrböle i Mariehamn. Tiderna förändras och Cainby har följt med, de kan i det närmaste ”trolla” när det kommer till att skapa olika produkter som kunderna vill ha. Besök deras hemsida och se själv på deras referensobjekt.

anders_wIdag skall jag förutom vara med i Åland24 och prata om TeamÅland i allmänhet och den kreativa verkstan den 13 Januari i synnerhet besöka ett annat framgångsrikt företag med en ny VD. VD:n heter Anders Wiklund och bolaget Optinova. Jag skall få förmånen att vara med och provjobba lite i produktionen under kvällsskiftet. Jag har lovat infinna mig klockan 18:00 i produktionslokalen i Finström. Återkommer imorgon med en rapport om hur det gått.

Utan företag stannar Åland, jag sa i budgetdebatten ”Företag och företagare i allmänhet och småföretagare i synnerhet är vår tids superhjältar”. Det stämmer så bra, en annan sak som stämmer är att affärer inte görs mellan bolag, de görs och uppkommer av personer i och mellan företagen. Det handlar alltså om människor.

Ministerpodd – Avsnitt 15

Publicerat: december 12, 2014 i Podcast

Veckans podd är förstärkt med infrastrukturminister Veronica Thörnroos. Missa inte :)
Trevlig Lucia

Nya Skärgårdsnämnden

Publicerat: december 12, 2014 i Politik

brando_1Igår antog vi i regeringen ett nytt reglemente för Ålands Skärgårdsnämnd. De största skillnader emot det tidigare reglementet är följande :

1. Nämnden utökas till att bestå av två förtroendevalda representanter ifrån de sex skärgårdskommunerna
2. Ett verkställande organ/samarbetspartner kommer utses för att genomföra de aktiviteter nämnden beslutar om
3. Nämnden har €35.000 till sitt förfogande (tidigare år €20.000, som delvis också användes för att finansiera en av landskapets tjänsteman, vilket det inte görs längre utan nämnden förfogar helt över €35.000)

Jag är helt övertygad om att jag som ordförande tillsammans med mina ministerkollegor samt de kreativa krafter som finns i Skärgården kan göra stor skillnad med lite medel. Det är inte heller någon hemlighet att det verkställande organet som jag vill att nämnden anlitar är föreningen, Företagsam Skärgård med den driftige ordföranden Kent Eriksson.

Det som är karakteristiskt för alla skärgårdskommuner, deras kommuninvånare och anställda på kommunkanslierna är att de är 1000-konstnärer, alla kan göra allt och ingenting är omöjligt. Kan vi få in den andan i den nya Skärgårdsnämnden så är jag övertygad om att vi kommer att kunna göra skillnad, stor skillnad. Det här året har det hänt mycket i Skärgården och det är mycket på gång. I Brändö drivs som bäst ett näringslivsprojekt med en karismatisk projektledare, på Kökar har Birka Skärgårdsbröd full fart i ugnarna och nu hoppas jag vi kommer kunna få igång några konkreta projekt till under 2015. Skärgården är även den en viktig kugge i hjulet i TeamÅland.

Nu kör vi!

Pressinfo om TeamÅland

Publicerat: december 11, 2014 i Politik

timdiHöll en presskonferens idag om TeamÅland. I korthet berättade jag att du inte får missa tillfället den 13 januari klockan 12:00 – 1600 på Alandica. Ett tillfälle då kreativiteten skall flöda och utgången/resultaten beror på dig som deltar. €1.200.000 euro finns att förfoga över, för att lyfta Åland genom olika konkreta satsningar på Tillväxt, Inflyttning, Modernisering, Digitalisering och Internationalisering (TIMDI).

Teo Härén kommer som kreativitetsgenerator och inspiratör. Du ges helt enkelt verktygen och möjligheten att vara med och förändra Åland. Här hittar du presentationen som jag pratade om idag.>> http://prezi.com/feqpeb-ed8np/?utm_campaign=share&utm_medium=copy Jag kommer återkomma till det här flera gånger framöver, men gå in redan nu på Teamaland.com och anmäl dig på länken under sidan Kreativ Verkstad”.
Begränsat antal platser, se till att en plats blir din!

Du vill inte missa det här tillfället. Jag kallar det här tillfället ett ”miniWheelit” med skillnad att den här gången kör vi intensivt i fyra timmar och vi har pengar kopplat till verktygslådan. Förutom näringslivet, 3:de sektorn branschorganisationer och övriga kreativa idérika människor är det här ett tillfälle för alla Besserwissrar och nånannan:ister, nu har ni möjlighet och komma och berätta vad någonannan borde göra för att lyfta Åland till en ny nivå.

Bomansons – Ett bra företagsexempel

Publicerat: december 10, 2014 i Politik

bomansonsFör drygt 10 år sedan köpte jag min farmors hus i Ulfsby. Ett fullständigt galet renoveringsobjekt som tog flera år att renovera. Jag gjorde några korta filmer om hur projektet framskred, du hittar den första filmen här>>.

Jag kom att tänka på det idag efter att jag behövde fixa en ny blandare till duschen eftersom något är trasigt i den. Troligtvis termostaten, för det är varmt vatten i ca 10-15 sekunder sen blir det kallt. Eva har poängterat detta i cirka tre veckor, jag har själv märkt det på morgonen och tänkt fixa det men det har alltid kommit något emellan och så har jag glömt det. Idag när Evas dotter Ebba kom på besök och skulle duscha så fick jag en ganska klar uppmaning via SMS att fixa det J

Sagt och gjort, jag åkte till Bomansons på Vikingagränd och frågade om de hade någon termostat till min ORAS-blandare, jag fick till svar att det kanske inte är så enkelt men att jag kan få låna en ny och komma jag in med den gamla, så skulle de ha en tekniker att titta igenom den. Den tanken skulle jag aldrig själv ha kommit på, renovera en duschblandare?

Men sen kom jag att tänka på en annan sak.

När jag för ca tio år sedan åkte till samma ställe och skulle köpa en ny toalett eftersom den gamla i farmors hus var slut och läckte så frågade killen bakom disken –”Vad är det märke på den du har?
Jag svarade -”en Arabia”, han kontrade direkt med,
-”Den skall du inte byta ut. Köp den här reservdelssatsen istället och byt ut grejerna så har du en toalett som kommer hålla längre än alla nya”. Sagt och gjort, jag köpte några konstiga grejer, åkte hem, fixade och skruvade lite och såhär tio år senare så inser jag att jag aldrig haft något problem med den.

Kontentan, att köpa nytt är inte alltid det bästa. Nu lånar jag en blandare, lämnar in min gamla på reparation och känner att jag gör något miljömässigt hållbart, skapar arbete lokalt och medverkar till lokal tillväxt.

Rör det rör, rör det Bomansons. Tusen tack för bra service!

Turismstrategin

Publicerat: december 10, 2014 i Politik

why_tourism_en_webIgår höll samordningsgruppen (Ålands Näringsliv, VisitÅland och Ålands Landskapsregering) ett kreativt uppföljningsmöte med strategigruppen och processledarna som arbetade fram Ålands Turismstrategi 2012-2022. Vad har hänt på dryga två år, vad behöver förändras, vad har inte förverkligats och hur kommer vi vidare var några av frågorna.

En intensiv dag med trevliga människor, mycket åsikter, tankar och funderingar. Återkommer med mer information när ”sekretariatet” sammanställt alla diskussioner och den konkreta handlingsplanen för saker som skall förverkligas 2015. Jag inledde dagen med att prata lite kort om turismindustrin i allmänhet samt ”nånannanism”, digitaliseringstrender och att förändring alltid har skett men att det är hastigheten på förändringen som är den stora skillnaden nu mot förr.

För 20 år sedan fanns knappt internet, mobiltelefonen var få förunnade & 528 miljoner människor reste internationellt. Idag är internet ingen fluga, nästan alla har en smartphone, mer och mer kopplas ihop, internet går mot molnet och ”internet of things”. Tripadvisor, AirBnB, Bitcoin, robotar och drönare är inte längre fantasier eller drömmar. Det är verkligt och det är här nu, gäller att anpassa sig till den verkligheten.

Vi har aldrig haft mer pengar att röra oss med än vad vi har idag. Jämfört med för 50 år sedan så tjänar idag genomsnittspersonen nästa tre gånger mer pengar, har ökat sin livslängd med en tredjedel samtidigt som barnadödligheten har minskat. Trots att världens befolkning mer än fördubblats under den här perioden är det faktiskt svårt att hitta en region i världen som har det sämre nu än förr.

Det är sant att de rika blir rikare, men för de fattiga går det ännu bättre. Mellan 1980 och 2000 fördubblade de fattiga sin konsumtion, kineserna är tio gånger rikare och lever ungefär 25 år längre än de gjorde för 50 år sedan, kineser är den största gruppen resande i världen och bara dom omsätter 129 MILJARDER dollar årligen på sitt resande. Nigerianerna är dubbelt så rika och lever nio år längre. Den andel av jordens befolkning som lever i absolut fattigdom har mer än halverats. Enligt FN:s uppskattning har fattigdom minskat mer under de senaste 50 åren än under de föregående 500. Turismen är ett bra verktyg att transferera rikedom och välfärd från rikare till fattigare områden.

Turism är en framtidsbransch, Åland har möjligheter om vi samarbetar mer, erbjuder turisterna en unik produkt, ett värdskap i världsklass och inte förväntar oss att någon annan skall göra allt utan att skall något bli gjort så skall man göra det själv och tillsammans.

Återkommer imorgon om mer kring samarbete och konkret handling tillsammans, jag håller då nämligen en pressinformation om http://www.teamaland.com klcoakn 14.00. Hörs efter det.

Ålands Svenska Lärarhögskola

Publicerat: december 9, 2014 i Politik

OECD-PISA-2013Åländska elever bäst i Norden på matematik, det kunde man läsa i nyheterna igår. Bland annat i HBL och i Nya Åland. Det här är oerhört häftig och något att bygga ett framgångsrikt samhälle och varumärke på. Ansvarig forskare, Heidi Harju-Luukkainen vid pedagogiska forskningsinstitutet på Jyväskylä Universitet, säger: 
”Åland har som ett relativt isolerat område lyckats med det som alla försöker; det vill säga nå toppnivå och samtidigt förbättra resultaten i matematik från PISA 2003. Man ser att ni på Åland har satsat på utbildningen. Ni har lyckats med att både behålla och förbättra de bästa eleverna samtidigt som ni lyft de svagaste!” 

Vill du läsa hela rapporten hittar du den här>>

Den 29-31 augusti i år hade jag förmånen att få träffa 13 ledamöter ur Finska Akademien med ordförande Joakim Paasikivi i spetsen som under några dagar valt att bekanta sig med det åländska samhället. Resan arrangerades av ledamoten Jan-Michael von Schantz och bestod delvis av arbetsmöten och överläggningar med mig, lantrådet, näringsavdelningens chef samt VD:n för Ålands Näringsliv. En konkret punkt som diskuterades var den som ledamot Peter Granström lyfte fram. Nämligen att Åland borde undersöka, analysera och genomföra ”Ålands Svenska Lärarhögskola”. Den tanken växte fram under samtalen mot bakgrund av att den finska skolan fått internationellt erkännande samtidigt som den svenska skolan i internationella studier tappat mark.

Granström hänvisade till den PISA undersökningar som nyligen publicerats. Då visste vi inte det vi vet idag att Åland står sig helt unik i den undersökningen. En annan bakgrund till det här förslaget är att den svenska skolan tappat oerhört de senaste åren och att det kan finnas en stor potential att locka lärare till Åland för att lära av ”Ålandsexemplet”.

Kanske just lärarutbildningen kunde organiseras av Åland och på Åland (i samarbete med Åbo Akademi). Målgruppen skulle vara primärt lärarstudenter i Sverige. Finansiering av utbildning är primärt offentlig men i det här fallet tyckte Finska Akademien att man även skall undersöka privat finansiering tillsammans med någon av de större aktörerna på utbildningsområdet, t.ex Academedia i Sverige.

Den här tanken blev genast ännu mer intressant. Skall diskutera detta vidare med utbildningsminister Johan Ehn som har all rätt att just nu känna sig extra stolt.

Ministerpodd – Avsnitt 14

Publicerat: december 5, 2014 i Podcast

En blandad ministerpodd om Kina, Norge, Bryssel och Ryssland. Stressade ”kolliga” ministrar som lovar bot och bättring till nästa vecka.

Mitt tal i Haikou

Publicerat: december 5, 2014 i Politik

haikou_moteHär hittar du mitt tal som jag höll under mötet med Haikous Sister Citys. Det som var lite lustigt var att efter några minuter efter att jag började mitt anförande så började TV-monitorerna i mitten av bordet brinna och mötet fick ajourneras 20 minuter. Det medförde att det tal som de flesta kom att prata om efteråt var mitt.

Det jag sa var ungefär det här:

Mr Chairman,

First, please let me say how highly the people of the Åland Islands values the invitation from Mayor Ni Qiang to the first Sister City Summit in Haikou.  My name is Fredrik Karlström and I am the Minister of Trade and Industry in the Government of the Åland Islands. I want to begin by personally thanking mayor Ni Qiang, the people of Haikou and all the people of Hainan for being extraordinary hosts. The whole arrangement has been absolutley terrific.

This is my second visit to Hainan but my first to Haikou and as always the people of Hainan have been very friendly and made us feel extra welcomed. We appreciate everything you have done for our delegation during our stay.

The Åland Islands, is a autonomous, self-governed and de-militarized region of Finland. The Åland Islands are situated in the middle of the Baltic Sea between Sweden and Finland and consist of 6700 islands. We call our home the Islands of Peace.

I can talk for hours about my fantastic island; our history, our nature, our way of living and our local businesses, dealing with everything from shipping, high-tech IT-solutions and world leading medical equipment to our farmers who produce internationally awarded products.

But instead of only describing the Åland Islands in words I would like to show you a film at the same time as I talk about this summit’s theme ”Consolidating  Friendship For Common Growth”.

You will find all the official videos, pictures as well as more information about the Åland Islands on our official homepage http://www.visitaland.com. And please do not hesitate to contact me or any member of our delegation during this summit if you want to know more

I have divided this speech into three short sections, three areas that are very crucial for ”Consolidating Friendship For Common Growth”. Three words that I believe we all highly value and have in common. Also, areas where we all can improve and increase in our efforts to collaborate. Three words that contributes to growth; Education, Trade and Tourism.

Education
One of the most important key factors for growth is education. Every Dollar, Euro or Yuan spent on education will contribute to continuous sustainable growth for our Regions, Nations and future generations. Education is an investment in increased welfare and an investment for the future. I know that there are a fantastic University in all the citys represented here today and especially in Haikou.

On the Åland Islands we have a University of Applied Science that are very well know and recognized in Northern Europe. Our University is a leading provider of high quality education in the field of electro-technical engineering, especially for the shipping industry.The government of Åland and the Åland University of Applied Science have decided to expand their popular program and open a new study programme in English, leading to a Bachelors Degree in Electrical Engineering.

And I am very honored to announce today that the University will accept applications from Haikou students who wishes to apply. The programme is free of charge for those accepted, just like all education is in Åland. The University will also help the students from Haikou with all the practical details. This is one way for us to contribute to our joint efforts of ”Consolidating  Friendship For Common Growth”.

The second topic I would like to adress is Trade and Business.
Expanding global trade will directly benefit countries and people around the world. Trade is a key driver of growth, perhaps the key driver. Growth is necessary and essential but it has do be done sustainable and with hope and optimism.

I believe that more global trade would mean more growth and prosperity for all of us. We need more international cooperation, stronger connections between our nations and regions and I believe that for more growth to appear, more jobs must be created throughout our regions.

The path to achieving this is to make it easier for people to start and run companies wherever they live, be it in Haikou or on the Åland Islands. Resent studies from Europe shows that, 4 out of 5 new jobs are created in small and medium size companies. These companies are therefore the engine that enables us to create additional jobs.

I believe we all want our countries full of entrepreneurs, full of people who turn their ideas into reality, people who have dreams of making their lives, their community and their country better. When obstacles are eliminated for small enterprises to start, expand and grow, the entire country grows.

Business is not created between companies, business is created between and by people. So it is all about the people in our regions to meet. When people meet, ideas are exchanged and spread. When that happens, new products, services and innovations emerge. That’s what it’s all about. People meeting people.

We are living in a fast changing time and I believe that we are just in the beginning of a new era. Unmanned flying drones that scan fields used by farmers, robot-nurses caring for our elderly, robots that milk cows and advanced simulators that can teach students to operate advanced machines or operate inside the human body are no longer dreams, visions or science fiction. They all exist. The future is here now.

Kids growing up today belong to a generation that is thinking and acting in both the digital and the real world. They are playing with mobil phones and tablets before they can speak. I am convinced, that the future will change even faster in the coming years, faster than we can even imagine. Therefore, the ability to change, or ”learn to learn”, will be the most important factor to adopt to these changes.

I also believe we will see a lot more inventions and ”game changers” the coming years than we have seen before. And I also believe that the ”game changers” will not come from the big companies, or from politicians like me. It will come from small startups, entrepreneurs and creative people that think and act different then the rest of us.

If someone a few years ago would have said that the flagship of Finland, the world leader in mobile phones, Nokia, would cease to exist, no one would have believed that person.

Who could believe that another small company in Finland in just a few years could conquer the world with a game filled with ”Angry Birds”. The world is full of examples of big companies that have failed because they didn’t adapt. Another example is Kodak. They invented the digital camera but because they didn’t realize, or did not want the ”game changer” to succeed, they continued with their core business of selling paper pictures, instead of selling memories.

We need to embrace the future and the spirit of change, create arenas where creative people and companies can meet, encourage more people to become entrepreneurs and promote more trade. This summit is a good way of doing that so let us continue with this positiv example and let us do that by even more collaboration.

The last topic I will talk about is; Tourism
The Tourism industry is the fastest growing industry in the world. Never before have so many people travelled the globe. The latest forecast I read estimated that the number of travelers will double in the coming decade. But tourism is more than just people visiting other countries.

Tourism is also a very good way of transferring welfare and money from one country to another. Tourism stimulates small businesses and local entrepreneurs and are also a important factor and driver for growth but also a driving factor for peace and prosperity.

When we travel we learn from each other, we learn new cultures, new way of thinking and the more we learn from each other the more we realize how close and similar we are. People that trust, know and are doing business with each other, usually call each other friends.

So, in conclusion I would like to say that, the three words I wanted to talk about today,, ”Education, Trade and Tourism” are a good way for us to start ”Consolidating  Friendship For Common Growth” and also a key factor for peace. We can do much more when we work together than when we work separately.

Thank you from the Åland Islands

valkommen_till_alandMed anledning av den samlade oppositionens spörsmål, som verkligen utmålar en mörk framtidsbild för Åland i allmänhet och det åländska näringslivet och arbetsmarknaden i synnerhet, så lämnade landskapsregeringen ett skriftligt svar till lagtinget  för någon vecka sedan. Idag kommer jag att redogöra för det svaret samt ytterligare exemplifiera vad regeringen gjort, gör och kommer göra framöver för att visa hur vi driver närings- och arbetsmarknadspolitiken på Åland.

Men vad är då näringspolitik? Det finns faktiskt ingen direkt klargörande definition att hämta vare sig ifrån Svenska akademins ordlista eller ens ifrån Wikipedia. Så uppenbarligen finns det behov av att diskutera det, för till synes ger det upphov till olika tolkningar.

På Åland, enligt oppositionens är definitionen, citat ”Vi anser att landskapsregeringens näringspolitik är obefintlig” Alltså allt det inte finns någon näringspolitik alls.

Till skillnad ifrån vad oppositionen tycker så anser jag, hela landskapsregeringen och många med oss att så inte är fallet. För mig handlar inte näringspolitik om bidragspolitik utan det handlar om att kontinuerligt förbättra företagens förutsättningar för innovation, export och tillväxt. Det mesta vi gör i landskapsregeringens korridorer handlar om att skapa de förutsättningarna, det sker inte enbart på näringsavdelningen utan spänner över alla områden som regeringen förfogar över.

Näringspolitik handlar om våra satsningar på infrastruktur, vård, omsorg, utbildning, tryggheten i samhället eller som exempel när vi väljer i det rådande ekonomiska läget inte försämra den åländska befolkningens köpkraft genom att vi kompensera kommunerna fullt ut för det inkomstbortfall som ökade skatteavdrag ger upphov till.

Genom de aktiva valen ökar hushållens disponibla inkomster, samtidigt som kommunernas inkomster inte sjunker.

Jämför vi ålands kommuner med motsvarande i Finland får åländska hushåll behålla mer pengar i plånboken med landskapsregeringens politik. Det bör även påminnas att skattetrycket är några procentenheter lägre här, än i riket.
Det är näringspolitik.

Oppositionens spörsmål utmålar som sagt en dyster bild över Åland. Jag tänkte som vanligt försöka måla upp en annan bild. En av de främsta framgångsfaktorerna som Åland har att vara extra stolta över och som betyder mer än mycket annat är det faktum att de senaste 40 åren så har Ålands befolkning ökat, varje år.

Bara de tre första kvartalen det här året ökade befolkningen med 210 personer. Det om något är ett bevis på att det åländska samhället är attraktivt, välkomnande och fantastiskt. Varför skulle annars människor ifrån hela världen välja att flytta hit av alla ställen? Det är givetvis oerhört positivt, om inte livsviktigt för en liten öppen ekonomi att befolkningsökningen fortsätter. Den påverkar den lokala konsumtionen och utgör en arbetskraftsresurs för de åländska företagen.

Majoriteten av de som flyttar in är under 30 år och störst inflyttning är det av befolkning i arbetsför ålder. Vi har alltså en arbetskraftsinvandring, något andra områden och regioner längtar efter. Landskapsregeringen anser att en fortsatt inflyttning är nödvändig för en positiv framtidsutveckling. Därför har åtgärder som stöder det varit en röd tråd som gått genom hela den politiska landskapsregeringen, alltifrån till att satsa mer och på fler praktikplatser för åländska högskolestuderanden, till att förlänga hembygdsrätten för de samma, till att jobba med integrationsfrågor och göra det möjligt för alla åländska kommuner att ta emot flyktingar. Det är också näringspolitik.

Vi jobbar aktivt med att marknadsföra Ålands som en destination att flytta till på många olika sätt.  Via Arbeta&Bo på AMS (komhem.nu), via Almedals-satsningen, genom olika marknadsföringsinsatser, alltifrån pressbearbetning av journalister ifrån hela världen till nu senast, den fina filmen som kommer visas på British Airways långdistansflygningar i januari.

Vi har även via det uppdrag vi givit till VisitÅland breddat destinationsmarknadsföringen till att inte bara marknadsföra Åland som en destination för besökande utan även marknadsföra Åland som ett ställe att leva och bo på. Otaliga är de positiva artiklar och seminarium som regeringens alla ministrar och lantråd deltagit i, där vi lyft upp Åland som en attraktiv boende ort.

För att vårt samhälle fortsättningsvis ska vara attraktivt behövs givetvis en hel del förutsättningar. Den kanske viktigaste är att näringslivet kan erbjuda arbetsplatser och intressanta karriärmöjligheter. Finns det jobb, flyttar man till en ö, till Åland har människor flyttat i över 40 år. Sen är givetvis tillgången på bostäder och områden för bebyggelse en annan viktig förutsättning, här har vi alla som är aktiva i kommuner en viktig uppgift att underlätta för personer som vill bygga sig ett hus.

Har vi inflyttning, arbetsplatser, bostäder och ett gott företagsvänligt, modernt och öppet samhälle för människor med olika bakgrund, en sund offentlig ekonomi, då har vi fantastiska förutsättningar för framtiden. Jag vill hävda att vi har det.

Givetvis finns det områden som vi kan bli ännu bättre på. Därför ser jag oerhört mycket fram emot alla de konkreta förslag ifrån oppositionen som förbättrar företagsklimatet i allmänhet och näringspolitiken i synnerhet ytterligare.

Det förvånade mig lite i budgetdebatten och när jag läste oppositionens budgetmotioner att förslagen till en aktivare närings och arbetsmarknadspolitik inte syntes till där med anledning av att man ser den nuvarande som obefintlig. Jag har aldrig haft någon prestige i att vara med och genomföra goda initiativ oavsett varifrån de kommer. Ett exempel är sommarlovsentreprenörerna som ledamot Axel Jonsson motionerade om för några år sedan. Det initiativet har jag många gånger lyft fram som ett positivt exempel, även att idéen lades fram av ledamot Axel Johnsson. Sen är det Ålands Näringsliv och JCI som skall ha äran och berömmet för att de driver det, regeringen står bara bakom, vi finansierar, uppmuntrar och applåderar.

Kanske orsaken till varför förslagen i budgetdebatten lyste med sin frånvaro var för att vi skall få ta del av dom idag. Jag hoppas verkligen det. På Åland behöver vi alla medverka och jobba tillsammans för att skapa ett ännu bättre företagsklimat. Alla goda idéer, tankar och förslag uppskattas.

Vi lever i en globaliserad värld, där ekonomierna flätas ihop med varandra och gränserna mer och mer suddas ut. Åland är ingen egen ekonomi som står utanför och är oberoende om hur läget i världen förändras. Trots det så vill jag hävda att Åland och de åländska företagen klarat sig relativt bra, visst ser vi att samfundsskatterna minskat och att det finns orosmoln på himmeln inom vissa sektorer. Vi ser att vissa äldre affärsmodeller behöver uppdateras, moderniseras och digitaliseras men en orsak till att vi fortfarande har en relativt låg arbetslöshet är det diversifierade näringslivet.

De ca 2500 företag vi har, mestadels småföretagare och mångsysslare, klarar ofta en lågkonjunktur genom att jobba lite hårdare, lite längre dagar och anpassa utgifterna efter inkomsterna. Småföretagarna är vår tids hjältar.

Jag läste att en småföretagare jobbar ca 14 månader per år, det stämmer nog väldigt bra in på många företagare på Åland. Småföretag är också generellt bättre än stora på att ställa om och anpassa sig när förutsättningarna förändras. Entreprenörer sätter ofta företaget före sin egen inkomst. När kriser inträffar kan de välja att rädda verksamheten genom att gå ner i lön och själva jobba mer.

En annan bidragande orsak till att lågkonjunkturerna kommer senare och oftast inte blir så djupa på Åland är de solida familjeägda bolagen som inte lever efter kvartalsrapporterna utan kan se långsiktigt på sina investeringar. Jag är dagligen i kontakt med både branschorganisationer och företagare och jag vet att det varit tufft en tid och att just den här vintern kommer kräva ytterligare krafttag. Där kan vi alla hjälpa till lite, hjälpa till att hålla hjulen i rullning, nämligen att vi alla handlar lite mer lokalt och på Åland. Låt dina pengar arbeta här.

Visst har läget på arbetsmarknaden försvagats även om situationen fortfarande är relativt god i jämförelse med omkringliggande regioner. Trenden i den öppna arbetslösheten har pekat sakta uppåt sedan år 2002. Den öppna arbetslösheten har nu nått 4 procent, en siffra som de flesta länder i världen har som riktlinje och drömmer om men som för Ålands del är relativt hög. Även här är de många småföretagen fantastisk resurs, med många olika arbetsgivare finns det en större mångfald av jobb i olika branscher att välja mellan. Forskningen visar att småföretag är mer öppna när de rekryterar personal, de ser mer till individens egenskaper än personens CV. Storföretag är oftast mer strikta i sina kriterier och därför mindre benägna att anställa till exempel personer som kommer direkt från långvarig arbetslöshet. Fler småföretag gör det lättare för personer med olika bakgrund att komma in på arbetsmarknaden.

Här har vi en styrka men även en stor utmaning. Hur gör vi det lättare för företag att anställa? Hur får vi enmansföretaget att ta steget att anställa. Det största och tuffaste beslut en företagare någonsin tar, är att gå från att sysselsätt sig själv till att börja sysselsätta andra. Som ni vet, har vi inte behörigheten över arbetsrätten, vi kan inte ändra karensdagarna när någon är sjuk och vi kan inte påverka övertidsersättningarna. Det här är något jag hoppas blir en av fokusfrågorna under kommande riksdagsvalet. Småföretagarnas förutsättning att anställa och växa.

Trygga arbetsplatser kan aldrig lagstiftas fram, trygga arbetsplatser finns i företag som går bra och genererar vinst.

Konjunkturutsikterna för en av Ålands viktigare handelsområden Finland och den stora utmaningen sjöfarten står inför indikerar att landskapsregeringen måste öka insatserna för att stimulera den åländska arbetsmarknaden mer än tidigare. Antalet personer som har varit arbetslösa mer än 6 månader har ökat successivt sedan lågkonjunkturens början 2008. Under år 2014 har i genomsnitt 35 personer fler (150 personer) varit arbetslösa mer än 6 månader jämfört med år 2013. Det är givetvis inte bra men vi skall dock samtidigt komma ihåg att befolkningsökningen varit ca 300 personer per år de senaste 10 åren.

Landskapsregeringen avser förbättra möjligheterna för den arbetskraftsresurs som nu inte kommer till sin fulla rätt, så att de stå bättre rustade när konjunkturen vänder uppåt. Just nu så är en reformerad arbetsmarknadslagstiftning ute på remiss till alla berörda parter och planen är att lagstiftningspaketet kommer till lagtinget i början av 2015. De förbättringar vi föreslår är i korthet:

– fler möjligheter till utbildningsinsatser för arbetslösa,
– åtgärder som bättre tillvaratar möjligheter för personer med nedsatt arbetsförmåga, det ger AMS ett större utbud med insatser för en aktiv arbetslöshet,
– insatser för att minska administrationen inom myndigheten,
– förslag på att arbetslösa ska få pröva på en utbildning före reguljär ansökan till skola,
– att yrkesinriktad sysselsättningsutbildning anordnas för grupper av Ålands gymnasium och för enskilda av Ams och att arbetslösa ska få avsluta eller genomföra en utbildning med bibehållen arbetslöshetsförmån då det bedöms väsentligt underlätta återgången till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden.
– arbetsgivare som anställer personer med nedsatt arbetsförmåga ha möjlighet till ett förlängt högre stöd och det ska räcka med halvtidsarbete i samband med t.ex. en deltidssjukskrivning.
– valideringslagen som träder i kraft  2015 ger Ams bättre möjligheter att få kunders kunnande och kompetens bedömd för att hitta relevant åtgärd som ökar arbetslösas anställningsbarhet.

Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken har nära kopplingar. Landskapsregeringens utbildningsdelegation kommer under året med förslag på hur den långsiktiga utbildningspolitiken ska formuleras, både för grundskola, gymnasium och högskola. Arbetet pågår som bäst. Trepartsdialogen mellan landskapsregeringen och arbetsgivar- respektive arbetstagarrepresentanter är viktig och intensifieras nästa år, nästa möte kommer hållas direkt i början av Januari efter att den nya myndighetschefen inleder sitt nya viktiga arbete.

Det arbete som arbetsgruppens representanter från närings- och utbildnings och AMS gjort tar dock inte slut med de lagstiftningsåtgärderna som föreslås i det kommande lagförslaget. Arbetet kommer fortgå och gruppen har till uppgift att följa med utvecklingen på den Åländska arbetsmarknaden, föreslå ytterligare ändringar och åtgärder som ser till varje individs behov och vilket behov företagen har av personal.

Insatserna ifrån samhällets sida måste vara att uppmuntra företag till ökad förädling, ökad produktion och ökade innovationer. En förutsättning för att det skall skapas tillväxtföretag är att företagen genererar vinster, växer och anställer människor.

Det som på sikt skapar tillväxt och välstånd är ökad produktivitet, att man kan producera mer med de resurser som finns. Den sanningen gäller såväl inom offentlig förvaltningen som för näringslivet. Det gäller nu för oss att uppmuntra till ännu mer kreativitet och använda våra begränsade resurser optimalt för att hjälpa företag som behöver se över sina affärsmodeller att fortsätta vara konkurrenskraftiga, särskilt måste vi uppmuntra och hjälpa exportbaserade bolag som säljer varor och tjänster utanför Åland.

Här håller vi som bäst på ser över olika alternativ för att underlätta och minska de trösklar som finns och som uppstår med tanke på skattegränsen. Jag hoppas kunna presentera några konkreta förslag på förenklingar inom kort. Framförallt småföretagare som börjar med e-handeln kommer ganska snabbt in på olika bekymmer som den förorsakar.

Ekonomin är cyklisk och därför är anpassningsbara system inte bara en viktig förutsättning för att möta såväl hög- som lågkonjunkturer utan det kan även vara en konkurrensfördel. På Åland har vi möjligheten att anpassa vårt samhällssystem snabbare än omkringliggande regioner och det kan vi göra tack vare vår självstyrelse samt att avstånden är korta mellan myndigheter, politiker, arbetstagare och näringsliv. Sen att vi inte har varit så flitiga att använda den möjligheten utan kanske motarbetat varandra de senaste åren är en annan sak. Det här är något som bara blir viktigare och viktigare, att vi slutar sätta käppar i hjulen för varandra och ser Åland som en helhet. Vi måste använda våra små komparativa fördelar som andra inte har och vi behöver bli bättre på att ta dom till vara.

Dialogen som förs och har förts mellan landskapsregeringen och näringslivet sker på många nivåer och på många olika arenor. Både officiella och inofficiella möten sker kontinuerligt. Något oppositionen kritiserar i sitt spörsmål är det arbete vi har påbörjat och kommer inleda i början av nästa år, nämligen att använda en del av ERUF medlen till riskkapital via ÅUAB. Det vi gör är att tillföra näringslivet fler finansieringslösningar och införa nya finansieringsinstrument. Något som efterfrågats och även kartlagts som ett behov av ÅSUB, framförallt riskvilligt riskkapital är en bristvara på Åland.

Fördelen med det offentliga riskkapitalet är att det sänker trösklarna för det privata att komma med på olika satsningar, både stora och små. Fiskfabriken Fifax i Eckerö är ett exempel, Birka Skärgårdsbröd på Kökar ett annat. Utan det offentligas insatser hade knappast något av de båda bolagen förverkligats. Här tror jag det finns mycket mer att göra.

Riskkapital och rådgivning är oerhört viktiga i uppstarts och expansionsfasen. Riskkapitalet kommer vi alltså kanalisera via ÅUAB och rådgivningen håller vi som bäst på arbetar fram en långsiktig lösning med näringslivet om. Där är planen den att vi kommer kanalisera de flesta av våra insatser till en huvudman som får möjlighet att utvecklas långsiktigt, bygga upp kompetens efter näringslivets behov. Vi har kallat det ”en dörr in”. Alltså rådgivning, kunskapscentrum, coachning, mentorskap och affärsutveckling på näringens eget språk och villkor, dock inte utfört att landskapsregeringens tjänstemän utan av det privata.

De samlade resurserna på Åland för att främja näringslivets tillväxt och utveckling är goda men har spridits ut på många olika parter och har delvis överlappat varandra. Samordningen har varit svår i praktiken och gett en något splittrad bild för företagen. Det här är ett arbete som landskapsregeringen jobbat med under en längre tid och ser nu en väg genom ett tätt samarbete mellan olika självständiga parter, vi kommer återkomma till detta när alla bitar är på plats.

Vi vill alltså vara med och öka stöd för vad vi kallar ”kollektiva insatser”, alltså insatser som i större utsträckning gynnar branscher & företagskluster generellt istället för riktade bidrag till enskilda företag. Något vi delar och är överens om med Ålands Näringsliv. På Ålands Framtids partiledardebatt om näringspolitiken härom veckan höll VD:n för Ålands Näringsliv en presentation där han klart och tydligt poängterade att bidrag inte är lösningen för näringslivets utmaningar.

Något jag fullt delar, till skillnad då ifrån oppositionen som skriver i sitt spörsmål citat ”stöden till näringslivet är det mest verkningsfulla politiska instrumentet för att stimulera nysatsningar och utveckling”. Bidragspolitik är inte vad näringslivet behöver. Inflyttning, modernisering, digitalisering och internationalisering det är vad som behövs och som vi behöver hjälpa till med ifrån politiskt håll. Jag är övertygad om att ökade bidrag inte automatiskt leder till fler konkurrenskraftiga företag.

Det sättet som jag är övertygad om att näringspolitiken skall föras på är genom samråd, diskussion, dialog och ömsesidigt engagemang. Politiker, tjänstemän och näringsliv behöver träffas oftare, både informellt och formellt. Förvaltningen, tjänstemän och politiker måste inse att de är till för medborgarna och företagen. Välstånd skapas inte genom politiska ingrepp utan genom att människor har möjlighet att bygga upp företag, ackumulera kapital, investera och arbeta, hårt, smart och mycket.

Det finns inte en enstaka åtgärd som kommer att skapa ett företagsklimat i världsklass på Åland. Det gäller för oss alla, regering, opposition, kommunpolitiker och myndigheter att hela tiden tänka på vem det är som skapar resurserna som vi fördelar. Näringspolitik handlar mycket om förtroende, långsiktighet och uppmuntrande till entreprenörskap. Här gör vi mycket, alltifrån Ungt entreprenörskap i grundskolorna, till UF-företagare i gymnasiet till Sommarlovsentreprenörer, företagarskolan, startaeget rådgivningen och nu senast starten av Åland Business Lab i samarbete med både högskolan, branschorganisationen Ålands Näringsliv och flera partner företag.  Det här är aktiv och befintlig näringspolitik.

Det traditionella sättet att stimulera näringslivet och sysselsättningen är via offentliga investeringar. De byggnadsprojekt som planeras av landskapet och kommunerna uppgår tillsammans till drygt 24 miljoner euro år 2015 och ökar något året efter.Till detta kommer ytterligare investeringar som genomförs helt eller delvis av landskapets bolag.

Posten och Paf:en planerar som bäst investeringar i 20-25 miljoners klassen och Ålands fastigheter Ab (tidigare NÅIH) håller som bäst på bygger en industrifastighet i Eckerö tillsammans med näringslivet för ca 6 milj euro. Det här är också näringspolitik. Näringslivets investeringar i ökad konkurrenskraft, produktion och utbildning stimuleras genom de EU-delfinansierade programmen som startas upp och börjar implementeras från år 2015.

Det kompletterat med landskapsfinansierade stöd för internationalisering, export och expansion gör att vi har många möjligheter att stödja olika initiativ och investeringar som näringslivet behöver och vill göra. Landsbygdsutvecklingsprogrammet genomförs från år 2015 där lantbruket främjas genom stöd till produktion, investeringar och miljö. Målsättningen är att bidra till en hållbar ekonomisk utveckling och till att utveckla och diversifiera det till landsbygden kopplade näringslivet. Vi är inte i mål än med programmet och vi har några utmaningar kvar men om allt går som det skall så kan vi skicka in de reviderade programmet till kommissionen nästa vecka och då börja använda det i början av året.

Programmets främsta prioritering är att säkerställa en tillräcklig primärproduktion och på så sätt se till att det finns livsmedel för konsumenterna och råvaror för Ålands livsmedelsindustri. För att ytterligare stärka det åländska matklustret har Ålands landsbygdscentrums styrgrupp fått i uppdrag att utarbeta en livsmedelsstrategi för Åland som tar avstamp i landsbygdsutvecklingsprogrammet samt utvecklar förutsättningarna för den ekologiska livsmedelsproduktionen.

En livsmedelsstrategi för Åland, behöver se till att vi håller bra kvalitet på våra produkter, i hela kedjan, att vi fortsätter investera för ökad produktivitet, bygger bra varumärken och kopplar det till ett arbete med en ren natur. Det arbetet att ta fram den strategin är inget politiker skall göra ensamma, det skall vi göra tillsammans med näringen och branschen.

Jag är helt övertygad om att lantbruket är en framtidsnäring, det är en näring där framtidsutsikterna är goda om vi fokuserar på kvalitetsprodukter och råvara som kunden vill ha. Många branscher har helt försvunnit, flera kommer att göra det men livsmedelsproduktion med hög kvalitet kommer alltid att efterfrågas och bestå. Framtiden kommer inte alltid att vara enkelt, spikrak och utan utmaningar. Det kommer säkerligen uppstå fler störningar på marknaden, som den nuvarande rysslandskrisen.  Men det är när det blåser vi behöver hjälpas åt tillsammans. Politiker, odlare, producentförbumd, livsmedelsklustret och även den vanliga ålänningen. Ingen kan göra allt men tillsammans kan vi göra allt möjligt.

Det Åländska LBU-progammet innehåller mer pengar i förhållande än det finska, vilket i sig är dubbelt större än det svenska. Jag är övertygad om att Åland kan vara ett av de bästa ställen i världen att bruka jorden på. Den åländska myllan, våra varma höstar, den stora mängd soltimmar och ett konkurrenskraftigt LBU-program är en bra grundförutsättning.

Fiskerinäringen
Jag tänkte också ta tillfället i akt och prata lite om det operativa programmet för fiskerinäringen på Åland. Det har varit ute på remiss och vi räknar även med att det skall kunna sättas i kraft under början av nästa år. I det programmets mål betonas både näringens lönsamhet och konkurrensraft samt livskraften i de fiskebestånd och ekosystem som nyttjas av näringen.

Programmets övergripande målsättning är att den åländska fiskerinäringen ska vara livskraftig, ekonomiskt lönsam samt ekologiskt och socialt hållbar. De fiskbestånd och ekosystem som nyttjas av näringen ska skyddas och vårdas för att även i framtiden kunna tillhandahålla närproducerad råvara och livsmedel av hög kvalitet.

Strategin är att stöda insatser som förbättrar förutsättningarna för en hållbar, ökad primärproduktion och ett nytänkande genom hela värdekedjan. Den största möjligheten till ökad tillgång på lokal råvara finns inom vattenbruket & fiskodlingen. Därför sätts ett fokus på nya former av vattenbruk med stor tillväxtpotential men även en fortsatt satsning för hållbar vidareutveckling av kassodlingen av fisk i havet.

Åland har naturliga förutsättningar för denna odlingsform och sektorn tillhandahåller viktiga arbetstillfällen, i synnerhet i skärgården där det är mycket svårt att hitta alternativa arbetstillfällen. Den största utmaningen inom vattenbruket ligger i att möjliggöra en produktivitetsökning samtidigt som miljöpåverkan minskas. För detta stöds insatser för produktiva investeringar, minskad miljöpåverkan, resurs- och energieffektivitet samt innovativ teknik och förvaltning.

För handeln och förädlingssektorn finns ett ständigt behov av råvara och målet är att i större utsträckning kunna täcka behovet med lokal råvara. För förädlingssektorn är stödmöjligheterna lite mer begränsade än tidigare. Vi kan fortfarande bevilja investeringsstöd för t ex produktutveckling, förbättrade arbetsförhållanden, energieffektiviseringsåtgärder.

Strategin är vidare att förbättra förutsättningarna för ett yrkesmässigt fiske i allmänhet och ett småskaligt kustfiske i synnerhet, vilket idag främst bedrivs som en bisyssla och ofta som en del av det mångsyssleri som kännetecknar levernet i skärgården. Fokus sätts på att förbättra lönsamheten genom att öka värdet på fångsten bl a genom utökad vidareförädling, insatser för att förbättra den lokala marknaden, åtgärder för att minska negativa effekter av säl och skarv samt att bredda resursbasen genom utökad användning av underutnyttjade bestånd.

Förutsättningarna för ett småskaligt kustfiske främjas även genom insatser för att upprätthålla en välfungerande infrastruktur. Problem med nyrekrytering och en ökande medelålder kan lösas genom att näringens lönsamhet, konkurrenskraft och image förbättras. Livskraftiga fiskbestånd är en förutsättning för yrkesfisket varför behovet av fortsatta insatser för fiske- och vattenvården tillgodoses genom olika åtgärder för förbättrad förvaltning av bestånden samt beståndsvårdande åtgärder, så som restaurering av lek- och uppväxtområden för att gynna den naturliga reproduktionen.

För att skapa en större efterfrågan på lokala fiskprodukter kan marknadsförings- och informationsinsatser liksom samverkansinsatser stödjas. Med de EU-medel som Åland tilldelas för fiskeriprogrammet och landskapsregeringens medfinansiering blir hela programbudgeten på ca 7,3 miljoner fram till 2020. Det är också näringspolitik

Företagsklimat
Att skapa ett företagklimat i världsklass skapas inte över en natt och det är ingen enmansshow. Det gäller att vi alla kämpar och jobbar tillsammans, att vi rider ut stormar som kommer, att vi ser åland som en helhet och en enhet.

Landskapsregeringen inleder nu ett nytt tillväxtprojekt under namnet  ”Team Åland – En kraftsamling för tillväxt och inflyttning” för effektivare och mer optimal allokering av resurserna tillsammans med näringslivets organisationer. Det sammanfaller väl med uppstarten av näringslivs- och kompetensprogrammen med finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Tanken med TeamÅland är att det skall vara ett verktyg där Ålands landskapsregering tillsammans med det åländska näringslivet skapar möjligheter för olika projekt som gynnar företagsklimatet, tillväxten och inflyttningen i allmänhet samt modernisering, internationalisering & digitalisering i synnerhet.

TeamÅland är arbetsnamnet på en tvåstegsraket för det offentliga och privata att tillsammans utföra gemensamma utvecklingsprojekt till nytta och gagn för hela Åland. Utvecklingen av det åländska näringslivet är inte i första hand något för politiker att besluta om utan politiker skall skapa förutsättningar så att det går lätt för företagen att förändras och förnyas. Det är viktigt att arbeta för att eliminera hinder och underlätta för nya och befintliga företag att växa.

TeamÅland blir ett verktyg för att stimulera till mer samarbete, mer ”korspollinering” mellan olika branscher, mer innovation och kreativitet. Det kan exempelvis handla om hur vi sporrar till ännu mer entreprenörskap, att utveckla varumärket åland, att underlätta för fler utländska investeringar, att skapa system för kompetensrekrytering, mer digitalisering, en attraktivare ”ålandsbild” för besökare, inflyttare och affärspartner, gemensamma exportsatsningar, helt enkelt åtgärder som skapar ett ännu bättre företagsklimat anpassat efter det åländska näringslivets önskan och behov för framtiden.

Projektet TeamÅland är inte ett nytt sätt att finansiera enskilda företag utan ett komplement till de traditionella nationella företagsstöd och de struktur- och investeringsfonder som regeringen handhar för att stödja näringslivet. Första steget i raketen består i att ta fram konkreta utvecklingsprojekt  och för det ändamålet finns €200.000,-upptaget i förslaget till landskapets Ålands budget.

Det beloppet blir ett konkret verktyg att tillsammans med näringslivet, högskolan, branschorganisationerna, tredje sektorn ta initiativ och genomföra olika projekt som leder mot de gemensamt uppsatta målen. Jag har redan haft inledande samtal kring detta med både Ålands Näringslilv, VisitÅland och andra aktörer. Vi jobbar nu vidare med att tillsammans komma med förslag, tankar och idéer hur vi kan lyfta Åland till nästa nivå.

Det andra steget i raketen består sedan i ett riktigt stort kraftpaket på ytterligare 1 miljon euro att användas under 2015 och framåt för att genomföra och implementera de aktiviteter som gemensamt arbetats fram. För att projekten verkligen skall bli förankrade i hela samhället så skall lagtinget involveras genom att den miljonen inte aktiveras förrän i första tilläggsbudget nästa år. Förslagen skall vara inlämnade till landskapsregeringen före sista februari och man kan läsa mer om tanken med teamÅland på teamaland.com

Jag vill även passa på att marknadsföra ett evenemang som går av stapeln den 13 januari, en kreativ verkstad där olika tankar, idéer, förslag kommer stötas och blötas. Boka gärna en av de begränsade platserna via hemsidan. De ledord som TeamÅland har att förhålla sig till är att allt som görs skall göras tillsammans och bör gynna Tillväxt / Inflyttning / Modernisering / Digitalisering & Internationalisering.

Tanken är att inom var och ett område som initieras så startas långsiktiga utvecklingsarbeten som helt eller delvis kan finansieras av landskapsregeringen. Flera viktiga aktörer i nätverket involveras, alltifrån Högskolan på Åland, Ålands Utvecklings Ab (ÅUAB), Ålands Fastighets Ab, Ålandskontoren, kommunerna, bransch- och arbetsmarknadsorganisationer och tredje sektorn. Personligen tror jag mer fokus och resurser behöver sättas på digitalisering och att det kommer att genomsyra allt i TeamÅlands arbete. Internet och dess tillgång till det, är infrastruktur och kan likställas med vatten och el. Det måste finnas och det måste fungera.

Olika digitaliseringsprojekt är för övrigt redan något vi tillsammans med det åländska näringslivet redan igångsatt. Senaste projektet som kommit igång är ett e-handels projekt för småföretagare. Digitaliserade företag har en högre produktivitet och är därmed starkare och har bättre framtidsförutsättningar än sina analoga konkurrenter. Digitala företag når även långt bortom det egna landets gränser genom internets gränslöshet. En fortsatt satsning på digitalisering för de åländska företagen är ur ett tillväxtperspektiv nödvändigt. I början av februari planerar vi även ett stor digitaliserings seminarium, boka in torsdagen den 5 februari för det. Det här är aktiv näringspolitik det.

Landskapsregeringen fortsätter att stöda konkreta regionalpolitiska projekt i syfte att öka livskraften i skärgården. De projekt som hittills har genomförts har visat sig vara viktiga för framtidstron i regionen. Satsningen på Kökar är ett tydligt exempel på när offentliga och privata aktörer kan medverka till och möjligöra projekt, förutsatt att det finns en entreprenör som brinner för sin ide och är villig att arbeta stenhårt för att förverkliga den. Skärgårdsstödet som har beviljats till nya företag i skärgården samt stödet i form av befrielse från social-skyddsavgifter för vissa arbetsgivare i skärgården fortsätter och det viktiga stödet till de året om öppna skärgårdsbutikerna fortsätter på den nivån det höjdes till år 2014.

Högskolans utbildnings- och forskningsuppdrag är att i samarbete med det lokala näringslivet och offentliga sektorn generera kunskap som utvecklar samhället och näringarna på Åland och skapar tillväxt. I år har Högskolan på Åland som jag nämnde tidigare startat Business Lab Åland i nära samarbete med Ålands Näringsliv, Ålands Utvecklings Ab, landskapsregeringen och fyra åländska partnerföretag. BLÅ är ett resultat från Tillväxtrådets arbete och har visat sig vara, i likhet med Sommarlovsentreprenörerna och företagarskolan ett intressant koncept för kvinnor som vill starta och utveckla företag.

Kvinnor som företagare är underrepresenterade och landskapsregeringen söker former för att främja deras samt andra olika gruppers företagande. Dessa tre insatser har visat sig vara omtyckta och attraherat fler kvinnliga deltagare än manliga.

Ålands sjöfartsakademi, ÅSA, inledde sin verksamhet under 2014 och erbjuder ett närmast komplett utbildningsutbud inom sjöfartsutbildningen. Nu stärker sjöfartsutbildningen sin internationella prägel genom att planera ett engelskspråkigt utbildningsprogram inom elektroteknik.

Här hoppas jag på många studeranden utanför Åland, jag är nämligen helt övertygad om att Högskolan på Åland kan bli en motor i att få nya unga människor att flytta hit och bli ålänningar. Genom att höja kvaliteten och kvantiteten på arbetskraft och kunskap bidrar Högskolan på Åland till att stärka existerande industri- och tjänstekluster och skapa nya i vilka innovationer i form av nya produkter, tjänster och affärsmodeller uppkommer. Högskolans verksamhet bidrar till att skapa nya jobb och öka inflyttningen till Åland och har under det senaste året genomfört ett större internt affärsutvecklingsprojekt som mynnat ut i ett tydligare varumärkestänk och en idé som hela Åland kan vinna på.

Idag kostar en plats på högskolan ca 10.000 euro/år men en elev spenderar ca 12.000 euro under samma tid, det gör att en ytterligare satsning på högskolan inte bara är nödvändig, den är mer än försvarbara, och ett sätt att verkligen skapa inflyttning, tillväxt, modernisering och internationalisering av Åland. Det här är aktiv näringspolitik det.

Kommunikation är även det näringspolitik
Flygtrafiken är näringslivets livsnerv och under år 2015 kommer befintligt avtal för flygtrafiken till Stockholm att utvärderas och en ny upphandling att utföras. De senaste åren har landskapet subventionerat stockholmstrafiken med ca €1,3 miljoner, mycket pengar men flygtrafiken till Stockholm är absolut en grundförutsättning för att vi skall ha ett näringsliv på Åland i framtiden. De intern åländska kommunikationerna är också viktiga och den omfattande reformen med driftsprivatisering av skärgårdstrafiken är en strukturell omläggning som ger fler affärsmöjligheter för privata företag, och som ökar på produktiviteten och sparar pengar för samhället.

Det samma gäller privatiseringen av avbytarna. Vi är med och skapar ett system som kommer öka produktiviteten överlag, nya arbetsplatser skapas i landsbygden och valfriheten för djurproducenterna ökar. Det här är näringspolitisk och den är inte obefintlig, den är i högsta grad befintlig.

Landskapsregeringens Regelråd får även det kritik ifrån spörsmålsställarna. Regelrådet arbetar för att sänka företagens kostnader till följd av regler och underlätta deras vardag och har funnits i drygt 1,5 år. Regelrådet träffades intensivt i början av verksamhetes starten, däremot så har mötena det här året inte varit prioriterat, utan branschorganisationerna som är representerade har fått i uppgift att uppmuntra sina medlemmar att komma in med förslag på problem och onödiga regler.

Det här året har det kommit in ett förslag…det kom för en vecka sedan. Jag anser att det här visar att vi har det ganska bra här. Jämför jag med byråkratin för företagare i Sverige eller Norge har vi ett himmelrike här. Men återigen allt vi gör kan vi göra bättre och vi behöver inte fler regler och lagar vi behöver förenklingar, speciellt inom området som hanterar anställningar för småföretagare.

Parallet med regelrådet har ett förenklingsarbete pågått inom ÅMHM, där vissa förenklingar redan genomförts och som bäst håller regeringen på se över avgiftsnivåer och tillsynsintervallen. Landskapsregeringen bedriver en näringspolitik som bygger på långsiktighet och en stabil samhällsutveckling och har i budgetförslaget för år 2015, som är ett stimulanspaket för det åländska samhället, presenterat sysselsättnings-, tillväxtfrämjande och näringspolitiska åtgärder samt betydande anslag för att genomföra dem.

Jag skulle kunna prata mycket mer om vad som gjorts och om vad som är på gång. Gällande fler kor, fler högkvalitativa bäddar, flygförbindelser till kontinenten, skulle vilja berätta om Skraknästet, alla projekt som drivs och finansieras av regeringen, om Smart-parken som nu förverkligas i Eckerö, om hur bra tillverkningsindustrin går men jag tar och slutar här och ser fram emot alla ytterligare konkreta förslag på hur vi kan skapa ett ännu bättre företagsklimat Åland.

Som sagt det är igen enmansshow, det är ett jobb vi som lever och bor på Åland kan och bör göra tillsammans.