Arkiv för maj, 2014

Igår överlämnade landskapsregeringen ett nytt lagförslag till lagtinget om att privatisera avbytarservicen för lantbruk med inriktning på husdjursproduktion. Jag tänkte kort berätta bakgrunden till detta förslag samt innebörden av det. Avbytarservicen har diskuterats, förändrats och anpassats mycket de senaste decennierna. Det nuvarande systemet som förändrades senast 2010-2011 är relativt byråkratiskt och komplicerat uppbyggt samt förutsätter att vi har landskapsanställda avbytare på näringsavdelningen. Det har i korthet sett ut såhär :

  • 30 dagar avbytarstöd kan ges till stora gårdar
  • 15 dagar för mellangårdar
  • 10 dagar för små gårdar
  • Rätt till mellan 3-12 timmar/dag beroende på storlek per gård
  • Rätt att välja både landskapsanställd eller privatanställd avbytare
  • Lantbrukaren har betalat en avgift på €15/dag (12-16% egenfinansiering)
  • Rätt till vikariehjälp 365 dagar mot en avgift
  • Netto kostnad för landskapet på ca. €485.000

I omställningsbudgeten som godkändes av lagtinget 1 juni 2012 står det såhär :
avbytare_text

Utifrån det utformade vi ett lagförslag som vi kallade ett ”mjuklandningsförslag” som vi skickade på remiss i april som var betydligt bättre för lantbrukaren än vad lagtinget beslutat. Det gick i korthet ut på följande :

  • Rätt till avbytare för ledighet, 30 dagar för mjölkgårdar och 15 dagar för övriga gårdar
  • Princip endast för heltidsgårdar
  • Fallande skala av delfinansieringen från 80% – 45% under åtta år
  • Normkostnad som vi ersätter, 30 euro för företag och 15 euro för timanställda
  • Vi ersätter 8 respektive 5 timmar/dag
  • Vikariehjälp 30 dagar ersatt till 50% dock högst 90 euro/dag

Efter remissen har vi förändrat och förbättrat ”mjuklandningsförslaget” ytterligare, det som vi igår skickade till lagtinget ser i korthet ut såhär (viktigaste förändringarna i mörk text):

  • Rätt till avbytare för ledighet – 30 dagar för mjölkgårdar och 15 dagar för övriga gårdar
  • Fast skala på delfinansieringen – 80% och ingen tidsbegränsning
  • Normkostnad på €30 för företag och €16 för timanställd
  • Ersätter 10 respektive 5 timmar/dag
  • Fler gårdar är aktuella, vi sänker djurenheten för får
  • Stöd för vikariehjälp vid sjukskrivningar och olika vårdledigheter på 50% av kostnaderna under 300 dagar (€120/dag de första 30 dagarna och €64/dag de följande 270)

Med detta förslag förbättrar, moderniserar och effektiviserar vi avbytarsystemet oerhört mycket ifrån det ursprungsförslag lagtinget fastslagit. Det blir även betydligt mycket flexiblare för lantbrukaren när han/hon själv kan välja när ledighet önskas utan att på förhand ansöka om avbytare. Redan idag är privata avbytarlösningar betydligt vanligare än landskapsanställda, faktum är att över 70% av mjölkgårdarna använder privata avbytare och att vi idag på avdelningen endast har fyra stycken avbytare av åtta stycken i arbete.

Vi lever i en föränderlig tid och vissa branscher står inför större utmaningar än andra, en bransch som har förändrats och kommer fortsätta förändras oerhört mycket är mediebranschen. Det gamla “monopolet” med att förmedla information och skapa opinion är inte längre enbart tidningarnas och radions ensak. Bloggar, hemsidor och sociala medier har förändrat medielandskapet i grunden.

Politiker, opinionsbildare och andra kan idag få ut sin information ocensurerat och direkt utan någon egentlig kostnad eller mellanhand. Det har medfört att närdemokratin och möjligheten för medborgaren att ta kontakt, ta del av, påverka och följa det politiska arbetet aldrig varit större än den är nu.

Det i sig betyder inte att den lokala medias roll minskat i betydelse, utan snarare tvärtom. Behovet av att någon objektivt sållar all den enorma mängd information som sprids behövs. Medias roll att opartiskt granska den politiska och ekonomiska makten är oerhört viktig i ett demokratiskt samhälle. Det är viktigt att frågor, händelser och beslut granskas ifrån många olika synvinklar och sidor. Det finns alltid två sidor på ett mynt. Här har den lokala journalistiken en enormt viktig roll och uppgift. Vi skall även vara väldigt tacksamma för att vi har en så levande och aktiv mediemarknad på Åland. Det finns inte så många ställen i världen där medieutbudet/capita är så stort som det är här. Det är något att vara glad över.

Till dagens ledare vill jag bara säga (rätta) några saker:

  1. ”Taxi-händelsen”.
    Vi har skrivet i regeringsprogrammet att en ”översyn av taxirörelsens verksamhetsförutsättningar görs” det betyder givetvis att det skall göras men även ur ett brukar/taxikund perspektiv. Sen gillar jag generellt inte att man hänvisar till andra medier i opinionsskapande texter. Läs mer om den aktuella händelsen här>>. Förövrigt är ”Taxi-händelsen”  inte något som jag hade som avsikt att göra någon stor sak av, till skillnad då ifrån media i allmänhet och nu Niklas Lampi i synnerhet. Sen vill jag återigen poängtera att jag inte förespråkat en total avreglering, jag har förespråkat förändring, mer samarbete och användandet av ny teknik för allas bästa, taxibranschens, ålänningens och turistens.
  2. Enportionsregeln.
    För det första så var jag på Sjödagarna en kväll klockan 19:00 (inte krogen) och skrev om den händelsen här>> . Jag anser fortfarande att enportionsregeln är fel och jag har jobbat mycket med att få till en förändring sedan dess. En turistdestination bedöms bland annat utifrån hur trevligt utelivet är och Taxin fungerar.  Även här vill jag att Åland skall vara bra för både åländska företag, ålänningar och turister, det vinner vi alla på. Förövrigt är en förändring gällande enportionsregeln på gång, både här och i riket.
  3. Apoteksbehörigheten.
    Jag har aldrig någonstans hävdat att vi skall ta över apoteksbehörigheten. Bara för att man upprepar en osanning tillräckligt många gånger så blir det inte en sanning…
    Det jag sa var det här, som jag sedan skrev på Facebook 29 januari :
    apotek

Trevlig helg

Ett åländskt affärsängelnätverk

Publicerat: maj 22, 2014 i Politik

affarsangelNär jag ligger sömnlös på nätterna brukar jag försöka använda tiden till att tänka på annat än de vardagliga problemen och utmaningarna. Det här är ett exempel på vad jag funderar på :-)

Ett åländskt affärsängelnätverk.
Det är något jag gärna skulle vilja se förverkligat och som jag tror skulle kunna gynna generationsväxlingar, nyföretagande och innovationslandskapet på ön.

 

Vad är då en affärsängel kanske du undrar?
En privatperson som investerar eget kapital i och tillför affärsmässig kunskap, kompetens och kontakter till onoterade sådd- och startupp företag.

  • oftast en person med egen erfarenhet och kunskap av företagande
  • som gör tidsbegränsade investeringar
  • som INTE investerar hos familj och vänner
  • som ofta investerar mer i personer än affärsidéer
  • som har ett aktivt ägarengagemang
  • som ofta har pengar att verkligen riskera och investerar mera med ”magen än med hjärnan”

Behövs det på Åland?

  • Skulle frigöra ”riskvilligt” riskkapital som ligger i ”madrassen”, finns en hel del kapital på Åland som inte är aktiverat och mycket som är aktiverat på utländska börser
  • Skulle kunna vara ett initiativ som återskapar möjligheten till ”folkaktiebolag”
  • Det finns ett behov av ett nätverk mellan entreprenörer som söker kapital och privata riskvilliga investerare som kan investera i flera bolag men med kanske en liten mindre peng i varje, detta nätverk skulle kunna bli början på ett åländskt crowdfundingsystem, eller varför inte en åländsk börs.

Vad är då skillnaderna mellan affärsänglar och riskkapitalbolag?

  •  Affärsängeln investerar sina egna medel (investment managers är anställda på riskkapitalbolaget)
  • Affärsängeln kan välja om och när de ska investera (riskkapitalbolaget har ett kapital som de förväntas investera)
  • Affärsänglar kan investera snabbare (kortare due diligence process) mer magkänsla – mer riskbenägen
  • Affärsänglar har mindre behov av specialistkunskap inom finansiering och juridik
  • Affärsänglar kan fritt flytta kapital mellan olika branscher (riskkapitalbolag är ofta specialiserade)

Den enskilt största skillnaden i investeringsprocessen mellan affärsänglar och formellt riskkapital är att affärsänglar betonar så kallade mjuka värden (entreprenören) mer än formella riskkapitalbolag. Affärsänglar investerar ofta lokalt då det vill ha en kontinuerlig kontakt med entreprenören där de ofta också har en kunskap som få eller inga andra aktörer har för framgångsrik lokala innovationsprocesser

Hur är då kapitalförsörjningen på Åland?

Banker lånar generellt inte till sådd- och start upp-fasen och oftast inte till kunskapsintensiva företag (givetvis finns undantag). Nya kunskapsintensiva företag har ofta ett flertal karakteristika drag som begränsar deras möjligheter att få kapital ifrån externa finansiärer bl.a:

  • Svaga eller icke existerande säkerheter
  • Ett flertal tillgångar av osäkert marknadsvärde
  • En affärsidé som är svår att värdera (tjänsteföretag)
  • Entreprenören är ny, okänd eller utlandsfödd

ÅSUB:s utredning om småföretags kapitalförsörjningen på Åland konstaterade att det finns ett finansieringsgap i den åländska kapitalmarknaden. Den fungerar väl när det gäller ”normala” företagskrediter men tillgången på genuint riskkapital är begränsad. Det finns grupper av företagare och branscher som upplever ett hinder att få finansieringen ordnad, främst nya tillväxtföretag med en ny, mer riskfylld affärsidé.

Ur ett tillväxtperspektiv är det viktigt att fler företag kan kommersialisera sina produkter och tjänster utanför Åland. Positiva attityder till entreprenörskap, innovation och risktagande bör därför uppmuntras för att locka fram nya potentiella entreprenörer och få befintliga att växa. Här kan det offentliga riskkapitalet tillsammans med privat kapital locka fram mer riskvilligt riskkapital. Affärsängelnätverket skulle kunna vara ytterligare en aktör tillsammans med det offentliga/privata riskkapitalet för att underlätta för åländska innovatörer och entreprenörer.

Det finns undersökningar som visar att affärsänglar investerar ungefär 13 gånger så stort kapital som formella riskkapitalbolag och i 40 gånger så många företag. Oavsett hur jämförelserna görs visar det sig att det informella riskkapitalet är väsentligt mycket större än det formella riskkapitalet.

Skall diskutera detta vidare med Ålands Utvecklings Ab under sommaren/hösten. Kom gärna med tankar, förslag och idéer. Maila eller ring.

Taxi på Åland

Publicerat: maj 21, 2014 i Politik

Jag har många gånger under åren suttit otaliga timmar i diskussioner med väldigt många taxichaufförer och diskuterat Taxis utmaningarna på Åland. I går när jag och min fru ville hem efter en trevlig middag hos några bekanta bestämde vi oss för, eftersom klockan bara vara 22:30, att gå till Taxi-stationen för att sedan åka Taxi hem. Sagt och gjort.

Eftersom jag inte uppskattar (och många gånger påtalat för Mariehamns Taxi) att jag skall behöva betala en extra avgift för att ringa och höra om det finns någon taxi ledig valde vi att gå direkt till stationen och efterhöra om vi kunde få köpa en tjänst att bli hemskjutsade till Ulfsby. Tyvärr fick vi informationen att de inte hade någon bil tillgänglig och chauffören visste inte heller när eller om de skulle kunna köra oss, så jag beslutade att börja ringa till andra Taxibolag för att försöka komma hem.

taxi_inlaggJag ringde till 19500, 22880, 32000, och 34400. Vissa svarade, andra inte, men ingen hade möjlighet att köra till Ulfsby. Då valde jag att lägga upp det här meddelandet på Facebook, tänkte om någon bekant skulle se det och vara i Mariehamn och erbjuda oss skjuts hem. Insåg efter en stund att jag inte bara kan stå utanför Taxistationen och vänta utan jag beslöt att ringa min bror och höra om han hade möjlighet att hjälpa oss. Tyvärr hade han redan gått och lagt sig men meddelade givetvis att han kunde köra hem oss, men att jag skulle försöka fem minuter till att hitta någon annan och sen ringa igen om det inte löste sig.

Det gjorde jag, försökte komma på fler bolag att ringa men tyvärr ingen Taxi. Efter en stund började min fru surna till, hon ville hem…. Så jag ringde min bror igen, han började ta sig ner till bilen, då kommer det en Mariehamns Taxi som vi får skjuts med till Ulfsby. Inte är väl det här hela världen att man får stå och vänta i en halv timme eller så på att komma hem, men inte heller är det här ett optimalt system i ett modernt samhälle.

Som sagt, jag har diskuterat den här situationen med många taxichaufförer under årens lopp, både landsortstaxi och Mariehamns bolag, många långa timmar. Jag har insett att det är en komplext system och att hitta en lösning som är optimal för alla inblandade parter, är inte helt enkel. Hur får vi en fungerande bransch med stolta chaufförer med världens bästa service, både för turister och ålänningar? Löser en total avreglering och marknaden detta själv eller behöver regleringen fortfarande finnas?

Personligen anser jag att det första som borde göras är att alla med Taxitillstånd borde finnas i samma databas och använda modern teknik och med den erbjuda de som vill köpa en transporttjänst möjligheten att få tillgång till närmaste lediga Taxibil. Det skulle gynna alla. Bara för att ge ett exempel så tycker jag att den här appen ifrån TaxiKurir kunde föregå som gott exempel på hur detta kunde lösas.

Trafikministern tillsatte en arbetsgrupp som kom med en rapport i slutet av förra året, du hittar den här>> SLUTRAPPORT, slutlig version. Jag pratade med henne idag och arbetet med att modernisera vårt ”taxisystem” kommer fortsätta i höst.

Åland Business Lab

Publicerat: maj 19, 2014 i Politik

business_labI början av året var jag tillsammans med Tillväxtrådet på besök till HandelsHögskolan i Stockholm. Läs mer om det besöket här>>. Vi bekantade oss speciellt med professor Carin Holmquist exemplariska Business Lab. Den framgång och den succé som det labbet medfört både för skolan, eleverna och arbetsplatserna det skapat, insåg alla vi som var med att skulle kunna bli ett ypperligt instrument för att ytterligare uppmuntra nya unga företagare och entreprenörer till att ta steget och starta eget.

Den största skillnaden på vad Carin gjort och en ”traditionell” inkubator är att fokus ligger på försäljning från första dag samt att tiden man får vara i Labbet är relativt kort. Det handlar om åtta månader. Det finns några kriterier du behöver uppfylla för att kunna söka till en plats i labbet, du hittar alla de kriterierna här>> om du sedan lyckas komma igenom vår gallring så öppnar sig en värd, inte av pengar men med betydligt värde. För det första erbjuds du möjligheten att verkligen jobba hårt och sen får tillgång till ett kontor, en it-uppkoppling och telefon men det som är ännu mer värdefullt är att du erhåller minst fyra timmar konsulthjälp ifrån våra fyra partnerföretag. Låter det här intressant, läs mer här>>

Sök till labbet, ansökningstiden löper till den 29 augusti och uttagning av de första företagen sker måndagen den 15 september.

 

bullarJag har haft som princip att besöka och träffa så många företag och företagare som möjligt de senaste åren, tyvärr de senaste månaderna har tiden varit lite knapp på grund av förekommen anledning (LBU-programmet) :-)

Jag har träffat väldigt många företag, företagare och entreprenörer, vissa flera gånger och över hela Åland. Ibland blir jag inbjuden och ibland bjuder jag in mig själv. Nu tänkte jag dock testa ett litet annat sätt och erbjuda mig och mitt ämbete för de företag som jag ännu inte träffat men som önskar träffa mig och diskutera det ni vill diskutera.

Jag bjuder alltså ut mig själv och kommer med en påse bullar (berätta hur många ni blir) eller annat tilltugg och det enda jag förväntar mig är att kaffet är kokat och att ni vill ha dit mig. Önskas även att någon tjänsteman kommer med så försöker jag ordna det, mina tjänstemän jobbar dock väldigt mycket och intensivt så det är inte alltid lätt att hitta tider som passar alla men jag är relativt flexibel. Personligen passar det bäst tidigt på morgonen (ingen tid är för tidig) eller på eftermiddagen, men passar det dig bättre  någon annan tid fungerar försöker vi få till det.

Skicka ett mail eller meddelande på några tider som passar dig/ditt företag så ser vi hur vi får till det.

Agriculture-Cattle-hageFör ca två år sedan lät regeringen utföra en Socioekonomisk beskrivning över Åland, ett oerhört intressant dokument som berättar allt du behöver veta om Åland. Helt baserat på fakta och statistik. Du hittar den enklast här>>. Därefter tillsatte regeringen i augusti 2012 en strategigrupp och sex fondspecifika arbetsgrupper som utgående ifrån den och kommissionens positionspapper skulle göra SWOT:ar för varje respektive område, de som satt med i dessa grupper och lagt ner tusentalet arbetstimmar hittar du här>>.

Lagtinget fastställde ramarna våren 2012 som arbetsgrupperna hade att arbeta utifrån. Det första förslaget till LBU-program som gick på remiss i maj förra året utgick ifrån de förutsättningarna. Strategigruppen, lantbrukarna, livsmedelsklustret och lagtinget begärde efter den remissen att få en konsekvens analys där vårt LBU-program skulle värderas mot motsvarande i Finland så att de åländska jordbrukarna inte skulle ha sämre förutsättningar än de som de konkurrerar med i riket. På grund av att vi inte fick veta stödnivåerna i Finland kunde den konsekvens analysen inte utföras förrän i april i år. Efter att regeringen behandlat den analysen så konstaterade vi att genom att tillföra 3,5 miljoner euro till hela programperioden så skulle alla våra produktionsgrenar ha ett bättre program än om motsvarande gård skulle finnas i riket.

Vi skickade ut det nya programmet med dessa 3,5 miljonerna inräknade på en ny remiss. Där svaren skulle vara inne den 25 april, med dessa tillförda 3,5 miljonerna gjorde vi alltså ett bra program ännu bättre för producenterna och livsmedelsklustret. Efter debatten i lagtinget, efter behandlingen av alla remissvar, efter strategigruppens möte och efter Miljö/Klimatgruppens arbete så förändrade vi innehållet ytterligare lite till, vi gjorde programmet ännu vassare med i huvudsak dessa förändringar :

  1. Vi enades om att ytterligare stödja ca 1200 hektar naturbeten för att hålla det åländska landskapet öppet, för den biologiska mångfalden och gynna husdjursproduktionen
  2. Vi lyssnade på önskemålet om att stärka kunskapsöverföringen i Leader och flyttar ca 100.000 euro ifrån icke produktiva investeringar till den åtgärden
  3. Vi flyttade ekologisk potatis i till kategorin grönsaker, vilket sålunda ger den produktionsgrenen ett lite högre stöd än i det andra remiss förslaget
  4. Sen har vi ytterligare förtydligat några tilläggsåtgärder för den ekologiska odlingen

Det här ökar ytterligare överföringen till lantbrukarna med ca 500.000 fram till 2020. Det här görs genom att omfördela inom ramen på ett sådant sätt att vi minskar beloppet på tekniskt stöd med motsvarande summa och överför en hel del uppgifter från jordbruksbyrån till miljöbyrån för att med  effektivare kontroll, övervakningsprogram och utredningar kontrollera miljö effekterna av LBU-programmet.

Nu är alltså programmet klubbat och skickas till Bryssel på fredag. Det här programmet som ger våra åländska aktiva producenter som fokuserar på att producera råvaror till konsument och livsmedelsindustri goda verksamhetsförutsättningar. Bättre än i riket, mångdubbelt bättre förutsättningar än jämfört med Sverige. Dessutom tack vare vårt läge med fler soltimmar och varmare höstar än andra områden i norden är livsmedelsklustret och lantbruket verkligen en framtidsbransch på Åland.  Det syns bland annat på livsmedelsindustrins resultatrapporter och den stora efterfrågan på rena, åländska produkter och det stora intresset som ungdomar nu visar för naturbruk.

Nu är det dags för alla, ÅPF, regeringen, lantbrukarna och livsmedelsindustrin att börja anpassa sig till det nya programmet och se möjligheterna istället för problemen. Visst finns det utmaningar men det finns ännu mer potential i livsmedelsklustret på Åland.

Skraknästet, LBU och lite annat

Publicerat: maj 13, 2014 i Politik

skraknastet_vinnareIgår kväll höll jag i Skraknästet för tredje året i rad. Allt gick väldigt bra och ”skrakarna” valde att dela ut två checkar, en på €4000,- till Den flygande matkassen och vinnaren blev Anna Karlsson och OktoberFörhoppningsvis kommer dessa ekonomiska bidrag att hjälpa dessa entreprenörer vidare med sina företag och att vi kan få se samma acceleration och utveckling som 2012 års vinnare Anders Hellberg och hans båtguide fick. Ifjol vann Johan Mörn med sin ide om ”Eremitkojor”, kan förövrigt berätta att jag skall träffa Silverskär och Sven-Erik Holmberg idag för att diskutera hur vi kan hjälpas åt att förverkliga den idén.

Annars idag är tanken att vi kommer att fatta beslut i regeringen om vårt LBU-program. Klockan 12:45 är det dags för det och sen en presskonferens klockan 14:00. Förutom det så är det en hel del andra saker som skall ros i hamn, först nu lite överläggningar med avdelningen, två företagsbesök och klockan 16:00 ikväll skall jag försöka göra något åt mina sömnutmaningar… berättar eventuellt mer om det en annan dag :-)

 

 

En ”vanlig” fredag

Publicerat: maj 10, 2014 i Politik

imageIgår var en fullspäckad dag.
Förutom att arbetet med vårt LBU-programmet fortsattes förfinas, justeras och ändras till beslutet tas på tisdag, för att göra ett riktigt bra program ännu bättre så fanns det en hel del annat som behövde min uppmärksamhet. Övriga byråer, projekt och initiativ lever vidare och kräver konstant uppmärksamhet, oberoende om LBU-programmet är klart eller inte.

Igår höll jag igång ett antal andra bollar i luften. Förutom att vi snart kommer kunna presentera ett helt nytt Business Lab-koncept med HandelsHögskolan i Stockholm som lysande exempel (läs lite mer om det på http://www.tillvaxt.ax) så går arbetet vidare med att hitta svar på alla möjliga och omöjliga problem och utmaningar gällande den landbaserade fiskodlingen i Eckerö.

Jag hade också ett möte med Jenny/Micke Björklund om deras stora expansionsplaner för Smakbyn, intressant koncept som kan bli hur bra som helst. Dessutom hade jag även en träff med Jan Lundin, generalsekreterare i Rese- och Turismbranschen i Sverige gällande ett stort evenemang i September. Bara alla bitar faller på plats kan det bli ett riktigt bra återkommande evenemang som kan sätta Åland på världskartan. Ber att få återkomma till det i slutet av månaden.

Var även bjuden till konsulatet på lunch samt på eftermiddagen till en träff med en sann Ålandsvän nämligen Pentii Kulmala ifrån Helmer Capital som är en av grundbultarna i Fifax. Vi diskuterade en annan satsning som jag hoppas och tror på. Faller alla de bitar på plats ändras det åländska landskapet ordentligt…

Nu sitter jag på Rosella med en skåpbil fullastad med grejer inköpta på Åland för leverans till Täby och Evas dotter Ebba som skall hjälpas flyttas in i en lägenhet. Givetvis är även skruvdragare, laservattenpasset och betongborrmaskinen med. En dag alltså helt utan politik. Trevlig helg.

Jag måste få berätta om något som betytt/påverkat mig mycket de senaste dygnet.

Som du säkert vet så cirkulerar det en hel del både medvetna och omedvetna missförstånd kring regeringens förslag till LBU-program. Det surras och snackas runt ön och tyvärr är det mesta inte baserat på fakta utan det är ”tyckande och känslor” som styr debatten i en negativ riktning. Det är förståeligt att det blir så eftersom programmet är oerhört komplext, men den tyvärr onyanserade debatten medför att det positiva som finns i programmet inte kommer fram och diskussionen i ”det allmänna rummet”, på sociala medier och i tidningarna inte alltid är riktigt rumsren och i många fall extremt vinklad där aktiva missförstånd blivit sanningar.

Beslutet att skicka programmet till kommissionen tas nästa vecka på tisdag och vi håller som bäst på med justeringar, förändringar och anpassningar för att göra ett bra program ännu bättre. Det finns inte många ställen i världen som det satsas så mycket på lantbruket och livsmedelsindustrin som det görs på Åland. Jag kommer återkomma till det, om några dagar. 

bild (4)Även om jag blivit van och lärt mig under årens lopp att försöka vara som en gås, som vattnet rinner av när det hälls på, så är det klart att när högtryckssprutorna blåser för fullt ifrån alla håll, så håller inte alltid fjäderdräkten tät och de senaste dagarna har ärligt talat varit lite tuffa. Men det är inte det jag ville berätta om, utan jag vill berätta om fem personer oberoende av varandra som förmodligen känt på sig att det varit lite tuffare än vanligt och gjort något som verkligen betyder mycket för mig.

Vissa av dessa personer vet jag vem är, andra är helt obekanta och någon helt anonym men här är två exempel på vad jag fick idag.

Till alla er som tagit initiativet och givit av era tankar, tid, meddelanden och lappar de senaste dagarna vill jag säga:

Tusen, tusen tack. Ni anar inte hur mycket era tankar och handlingar betyder. Tack igen.

bild (6)

 



Annorlunda dagar

Publicerat: maj 7, 2014 i Politik

europa_ungdomarIgår höll jag ett föredrag för ca 50-talet gymnasieungdomar ifrån Belgien, Turkiet, Norge, Danmark och Åland om företagsamhet och entreprenörskap. Idag fick jag förmånen att träffa och prata med åtta stycken ungdomar ifrån Kumlinge Högstadieskola och göra detsamma. Alltid lika roligt att få träffa personer med olika bakgrund och ifrån olika ställen. Måste säga att det blev lite extra tänkvärt när en av killarna ifrån Turkiet kom fram efter föreläsningen och sa -”Tänk om vi hade sådana politiker som dig i vårt land, hos oss är alla politiker gamla gubbar som är omöjligt att få kontakt med”. Jag är glad över att vi lever där vi gör, att vi har ett sådant öppet samhälle som vi har. Där närdemokratin fungerar, politiker inte är gamla gubbar på affischer och att yttrandefriheten är en grundbult. Inser även ibland är våra problem och utmaningar egentligen är ganska små när man tänker hur andra människor i andra länder har det… Vi tar ibland mänskliga rättigheter för givet.

kumlingeKan även konstaterar att det är lite enklare att prata svenska än engelska, trots att jag bott några år i USA. Inser varje gång att även språk är sådant som behöver gödslas och vårdas, pratar man inte längre ett språk man lärt sig är det alltid lite trögt i början innan hjärnan börjar fungera som man önskar. Inser också att de 20 åren sedan jag levde ”over there” gjort mig trögare att tänka på engelska. Det är väl kanske inte så konstigt och det är väl en del i det som sker och händer när man börjar bli gammal och till åren, att man blir lite trögare :-)

Lovade min fru idag att jag skulle komma hem lite tidigare, så vi bestämde träff och middag klockan 17:00….Det gick inte som planerat, idag heller…

Klockan 16:55 ringde Jonny på Företagarna på Åland och undrade var jag var för jag hade ju lovat komma och säga några ord och dela ut några diplom till de som gått alla kurser i vår Företagarskola. Skämdes som en hund, ringde min fru direkt och kort meddelade att vi inte syns förrän om några timmar, satt på mig kavajen och sprang iväg. Fick återigen möjligheten att prata med företagare/entreprenörer och blivande sådana. Även om det inte var meningen så blev jag att köra min lite smått improviserade föreläsning en gång till. Till er som var där (förövrigt tio kvinnor och fyra män) hoppas jag att ni inte tyckte att jag tog för mycket av er tid och att ni inte kände att jag blev för ”mycket”. Har dock svårt att slita mig ifrån personer som gillar/brinner för företagsamhet och valt att lägga sin tid på att få lära sig mer om det. Ni är otroligt viktiga!

Sen har jag lite svårt att alltid ha på mig politikerhatten och jag vet att jag inte riktigt håller mig innanför de ramar jag borde, men har så svårt att inte dela med mig av mina erfarenheter som tidigare företagare och jag hoppas så att jag kan inspirera fler att välja den vägen. Utan företag som betalar skatt, skapar arbetstillfällen och sliter dagarna ut och in, så har inte vi politiker några pengar att fördela. Något jag tänker på varje dag i mitt jobb. Jag vet hur svårt det är att tjäna pengar, anställa och få företagen att växa, generera vinst och med det kunna betala skatt. (Det borde alla politiker test på någon gång, innan man blir politiker… :-)

Kan även berätta att jag idag träffat några av kandidaterna i vår innovationstävling Skraknästet för en generalrepetition. På måndag klockan 18:00 är alla välkomna till Ålands Näringslivs vårmöte på Alandica och lyssna till fem företag som tävlar om €10.000,- för att användas till förverkligande av sina idéer.  Skall bli intressant och se hur våran jury bedömer deltagarnas prestationer, presentationer och affärsidéer. Kom dit veja!

En ny dag i livet

Publicerat: maj 6, 2014 i Politik

morgonrundaVaknade som vanligt tidigt (04:00) och bestämde mig för att sticka ut på en liten runda innan solen steg upp. Lyckades nästan. (Nej, jag vill verkligen inte vakna så tidigt, önskar inget hellre än att jag skulle få vakna av väckarklockan någon gång, har förövrigt nu efter 40-års envist kämpande emot problemet, bokat tid för hjälp nästa vecka. Återkommer om det). Resten av dagen består av följande utmaningar :
Först ett morgonmöte med Johan Ehn 07:30, för att sedan vara värd för ett 50-tal ungdomar ifrån Europa och Åland mellan 0900-1130 för att prata entreprenörskap och företagande (på engelska) har inte riktigt hunnit förbereda mig som jag skulle önskat men lever idag på hoppet och lite rutin :).

Sen vid 13:00 skall jag vara tillsammans med finansministern i en TV-intervju i ”Rakt På” gällande LBU-programmet för att klockan 14:00 ha överläggningar med regeringen. Skall däremellan försöka få in några enskilda föredragningar. Så även om Niklas Lampi fortsätter sin förlöjligande kampanj i dagens Ledare (för jag vet inte hur mångte gången) av mig och Danne Sundman som politiker så gör jag som gåsen och låter vattnet rinna av. Bättre att lägga energin på det positiva på Åland än att irritera sig på ledarskribenter som ändå aldrig vill lyssna på bägge sidor, utan envist fortsätter på sin ensidigt inslagna linje.

Leader_CMYK_litenFru Talman,
Principen inom Leader har varit att i en alltmer centraliserad EU-värld kunna erbjuda en metod som stimulerar det lokala engagemanget på landsbygden. Metoden går ut på att det lokala samfundet skall få utveckla lokalt förankrade strategier som bidrar till de i programmet och på EU-nivå fastslagna målsättningarna och prioriteringarna. Leader har varit glesbygdens möjlighet att själva få bestämma och förfoga över medel till sina områdens specifika behov inom ramen för en viss styrning i programdokumentet.

En viktig sak att komma ihåg är att Leader är en metod för landsbygdsutveckling, ett sätt att göra jobbet. Den specifika åtgärden kan vara vilken som helst inom programmet. Leader är med andra ord inte lika med finansiering av projekttyper som renoveringar av byagårdar, byggandet av jaktstugor eller liknande.

Leader har genomförts i landskapet för första gången under innevarande period. Etableringen kännetecknades som lite av ”hela havet stormar-principen”, något som lär vara ganska vanligt i det här sammanhanget och inget unikt för Åland.

Leader-idén kräver en stark och etablerad organisation som i princip kan ta myndighetsansvar, men tanken på att de fritt kan styra över EU-medel. Det har på andra ställen lockat grupper som kanske har mer intresse av pengarna än av att kunna påverka utvecklingen i sina närområden.

Detta gjorde att det tog lite tid att bygga upp en fungerande organisation och ytterligare lite tid att få gränssnittet mot landskapsregeringen och lagstiftningskontrollen av projekten att fungera smidigt. Visst är det mycket som skulle kunna gjorts annorlunda och visst kommer vi hitta effektivare sätt att hantera Leader-ärenden framöver.

Efter den (som det verkar i Leader-sammanhang) obligatoriska perioden av allmän oreda har Leader-Åland etablerat en stark lokal aktionsgrupp som framgångsrikt och effektivt genomfört många Leader-projekt av ganska traditionellt snitt enligt form och organisation hämtat från riket.

Landskapsregeringens och även utvärderarnas reflektion gällande Leader under innevarande period har varit att stor tyngdpunkt har lagts vid ”bya-utvecklande” projekt samt stöd till föreningsliv.

Ett område som redan innan Leader haft relativt goda finansieringsmöjligheter i och med de allmännyttiga PAF-medel som funnits och finns tillgängliga. Landskapsregeringen har också sett tydliga kopplingar mellan PAF och Leader varför PAF medel har till viss del utgjort den nationella motfinansieringen i vissa Leader-projekt.

I det nya landsbygdsutvecklingsprogrammet är Leader åter en obligatorisk åtgärd och 5 % av landsbygdsfondens EU-medel (dock inte krav på 5 % av totala offentliga finansieringen i programmet) måste avsättas till åtgärder som genomförs enligt Leader-metoden. Under programarbetet har bl.a. strategigruppen liksom kommissionen önskat att man effektiverar och utvecklar användandet av leader-metoden utöver de traditionella områdena för att på bästa sätt utnyttja fondens medel.

I programförslaget är därför Leader uppdelat kring tre konkreta åtgärder förutom de åtgärder som syftar till driften av verksamheten i Leader-föreningen. Åtgärderna är:

– Kunskapsöverföring, 210.000 euro
– Icke produktiva investeringar, 634.000 euro
– Grundläggande tjänster, 400.000 euro

Totalbudgeten inklusive driften är i programmet föreslagen att bli 1.644.000 jämfört med 1.643.000 i nuvarande program. Leader-delen blir med andra ord i princip oförändrad.

En Leader-grupp skall utgående från prioriteringarna och de valda åtgärderna skriva ett lokalt strategiprogram där de lokala behoven tillgodoses samtidigt som de övergripande målsättningarna i programmet stöds. De övergripande målsättningarna i programmet fokuserar på ett produktivt jordbruk samt miljö i första hand.

Ser man till åtgärderna som skall genomföras med Leader-metoden kan man konstatera att inom ramen för åtgärden grundläggande tjänster (400.000 euro) ryms de traditionella Leader-projekten, där tyngdpunkten legat i nuvarande program. Men med tanke på att annan tillgänglig finansiering, nuvarande period där Leader finansierat ett relativt stort antal projekt redan inom just den kategorin vilket borde göra att efterfrågan på insatsen torde minska samtidigt som åtgärden inte i huvudsak stöder programmets övergripande målsättningar så har strategigruppen nedprioriterat den åtgärden.

Åtgärden ickeproduktiva investeringar skall i första hand stödja miljöinvesteringar inom vattenvård och landskapsvård.
I nuvarande program har åtgärden funnits som en konventionell åtgärd för lantbrukare att söka. Åtgärderna har från exempelvis miljöbyrån ansetts som mycket angelägna och effektiva. Ute på fältet har åtgärderna också uttryckts behov av åtgärderna. När man tittar på konkreta projekt förverkligade under perioden blir bilden en annan. Två genomförda projekt är facit.

Orsakerna till varför vi har misslyckat har beskrivits som flera. Bristande engagemang hos lantbrukarna, krångliga och byråkratiska regler, splittrat markägande gällande områden där projekten skulle kunna genomföras eftersom åtgärden har varit riktad enbart gentemot lantbrukare. Sammantaget visar det på ett behov av att testa någon annan form av implementering av åtgärden samtidigt som vi då breddar åtgärden så att andra än lantbrukare kan söka och innefatta flera saker som främjar miljön. I behovsanalysen har miljön i form av både eutrofieringen och biologiska mångfalden samt kopplingen till ett attraktivt samhälle i stort belyst.

Dessa miljöfrågor är något som engagerar gräsrötterna som utgör grunden för Leader-arbetet och därmed bör åtgärden passa väl in i Leader-principen.

Vi har tagit till oss av kritiken som Leader-föreningen riktat i remissvaret om att åtgärden bör breddas så att andra än lantbrukare kan söka stöd samt minska detaljsstyrningen av åtgärden som den ser ut i nuvarande programförslag för att åtgärden skall fungera fullt ut i Leader.

Med dessa justeringar kan vi förhoppningsvis dra nytta av Leader-föreningens uppvisat starka förmåga att mobilisera projekt och få ett effektivt genomförande av en för samhället angelägen åtgärd som det borde finnas ett stort engagemang för bland gräsrötterna samtidigt som den stödjer programmets övergripande målsättningar.

Åtgärden kunskapsöverföring syftar till att genom Leader-metoden initiera och driva olika typer av projekt som skall öka företagssamheten och entreprenörskapet på landsbygden. Dvs. icke kommersiella projekt som i förlängningen leder till produktivitet och tillväxt vilket behovet av vilka Leader-föreningen själv påtalat och en åtgärd som stödjer programmets övergripande målsättningar.

Det har varit en intensiv vecka (eller egentligen ett intensivt år) med arbetet av vårt LBU-Program. Tyvärr anser jag att det inte riktigt framkommit hur vårt program förhåller sig till omkringliggande områden. Något som givetvis har stor betydelse. Åland är ett örike som per definition har det besvärligare med transporter och stordriftsfördelarna är svårare att uppnå men debatten kring LBU-programmet har innehållit mycket tyckande, tro, känslor och medvetna eller omedvetna missförstånd. Jag tänkte i det här inlägget försöka förklara hur det ligger till, inte med känslor, utan med siffror. Efter den första remissen som gick ut i maj förra året så var den gemensamma åsikten bland de flesta svaren att det måste till mera pengar i programmet, att en konsekvensanalys måste göras så att åländska gårdar skall ha minst samma förutsättningar som en finsk gård och dessutom kom en hel del andra större och mindre förslag till ändringar som vi har beaktat, de jag kan redogöra för de en annan gång.

remissvar_mjolkMen innan jag går in på den gårdsvisa jämförelsen (alltså om motsvarande åländska gårdar skulle befinna sig på andra sidan skiftet, hur deras stöd skulle se ut då) tänkte jag även svara på hur jag ser på ett av remissvaren som fått stort utrymme i media, och som jag tycker journalisterna kunde ha ifrågasatt lite mer. Vad skulle det innebära om vi politiskt jobbade utifrån det de önskar, att överföra behörigheten om jordbruksstöden till riket, det skulle innebära oerhört mycket och få oerhörda konsekvenser för det åländska livsmedelsklustret, här kommer några exempel :

  1. För det första skulle det bli generellt lägre stöd till alla, överallt. Vi ligger inom de flesta områdena redan i topp av vad vi kan betala enligt de oberoende kalkyler som gjorts upp för Åland (se gårdsjämförelsen nedan)
  2. Budgeten för investeringsstödet till gårdarna skulle ungefär halveras (handläggningstiderna skulle dubbleras)
  3. Budgeten för investeringar till livsmedelsindustrin / förädlingen skulle bli ca 7 gånger mindre
  4. Stödet för vallodling skulle inte finnas (värt ca 1,8 miljoner euro)
  5. Det högre stödet för balanserad näringsanvändning på husdjursgårdar skulle försvinna.
  6. Vi satsar 12 gånger mer på ”icke produktiva miljöinvesteringar”.
  7. Alla våra ”ålandsanpassningar” som vi gjort skulle inte finnas (stallgödselundantag/lökodlingen-potatis-kvävegivare)

Visst finns det åtgärder som skulle få annat fokus om rikets förslag gällde här så som exempel:

  • Tre gånger mer budgetmedel skulle satsas på Leader och Landsbygdsutveckling
  • Forskning, samarbetsprojekt, innovationer och bioekonomi skulle satsas betydligt mycket mer på

Sen kan jag inte låta bli att konstatera, att vi skulle ha 38 miljoner euro på avdelningen under sju års tid att fördela till annat, men att det skulle definitivt inte bli bättre för jordbruket, det kan jag garantera. Dessutom fungerar det inte så att vi bara kan ”föra över”, det måste finnas en vilja hos den som skall ta över det också…

Här nedan ser ni de tabeller över hur vårt LBU-program slår ut på faktiska åländska gårdar jämfört med motsvarande i riket. Gårdarna är utvalda för att de skall vara en någorlunda gränssnitt av de åländska lantbruken, inte för stora, inte för små men alla heltidsjordbruk. Tabellen visar att det alternativ (Alt 2) som regeringen gått inför, ser till att våra åländska gårdar har konkurrenskraftiga förutsättningar jämfört med riket.

Sen säger jag det igen LBU-programmet är inte i första hand ett program för att lösa lönsamhetsproblematiken på gårdarna. LBU-programmet handlar om strukturomvandling, produktivitet, konkurrenskraft och miljöåtgärder. Dålig lönsamhet löser man inte med miljöstöd.

(Alt 2 ->är alltså en åländsk gård, Riket -> är om samma gård låg på andra sidan skiftet)
Alt 2 utgår från stödnivåer anpassade det åländska förslaget till åtgärd för balanserad näringsämnesanvändning differentierade på husdjur, växtodling och trädgårdsodling, tilläggsåtgärder i enlighet med arbetsgruppen för miljö och klimat beredning utgående från vad som efterfrågats i programmets remiss, stöd för miljövänlig vallodling på husdjursgårdar med ersättning för de kalkylmässiga kostnaderna och inkomstbortfallet, ekologiska djurstödet i enlighet med stödnivån i riket och det ekologiska växtodlingsstödet enligt åländsk nivå dock inte med möjlighet att erhålla stödet för balanserad näringsämnesanvändning då detta stöd riktar sig till åtgärder som inte är speciellt relevanta inom den ekologiska odlingen. I förslaget ingår också en åtgärd för skötsel av skärgårdskulturmark. Detta stöd är till för att kompensera bortfallet av LFA-naturbetena i skärgården som drabbas speciellt hårt av detta och där djurproduktionen väsentligt kan påverkas om inget alternativ erbjuds.

Vill du läsa hela meddelandet och konsekvensanalysen så hittar du det här>>>

Exempelgård 1: Mjölkproduktion, 73 ha åker, totalt 108,86 djurenheter (de) varav 71 mjölkkor, 21,8 ha permanenta beten och 17,7 ha prioriterade beten. Åtgärder som valts i landskapets stöd är reducerad N-gödsling i vall. I rikets stöd har växttäcke 60 % valts samt djurens välbefinnande-åtgärderna allmänna villkor, betesgång under betesperiod samt sjukbox.

bild1

 

 

 

 

 

 


Exempelgård 2: Mjölkproduktion, 54 ha åker, totalt 54 djurenheter (de) varav 40 mjölkkor, 1 ha permanent bete. Åtgärder som valts i landskapets stöd är reducerad N-gödsling i vall. I rikets stöd har växttäcke 60 % valts samt djurens välbefinnande-åtgärderna allmänna villkor, betesgång under betesperiod samt sjukbox.

bild2

 

 

 

 

 

 


Exempelgård 3: Dikoproduktion, 27,3 ha åker, totalt 28 djurenheten (de) varav 15,7 dikor, 11,7 ha prioriterade naturbeten. Åtgärder som valts i landskapets stöd är reducerad N-gödsling i vall, reducerad höstbearbetning och förbättrad stallgödselanvändning. I rikets stöd har växttäcke 40 % samt djurens välbefinnande-åtgärderna allmänna villkor, betesgång utanför betesperioden samt sjukbox.

bild3

 

 

 

 

 

 


Exempelgård 4: Växtodlingsgård, 41,3 ha åker, 10,5 ha chipspotatis samt 7,2 ha lök. Åtgärder som valts i landskapets system är preciserad N-gödsling i grönsaker och potatis samt reducerad höstbearbetning. I rikets stöd har åtgärden minskad gödsling i grönsaksodling valts (striktare gödslingskrav och lägre förväntat skördeutfall jämfört landskapets åtgärd).

bild4

 

 

 

 

 


Exempelgård 5: Äppelodling, 8,5 ha åker varav 7,8 ha äppel. Åtgärder som valts i landskapets system är preciserad gödsling i grönsaksodling, användning av täckmaterial, Alternativa bekämpningsmetoder 1. I rikets system har samma åtgärder valts (striktare gödslingskrav och lägre förväntat skördeutfall jämfört landskapets åtgärd gällande preciserad gödsling). Stödnivån inom trädgårdsodlingen begränsas av ett stödtak som uppgår till 900 euro/ha.

bild5

 

 

 

 

 


Exempelgård 6: Ekologisk husdjursproduktion, 25,36 ha åker, totalt 26,5 djurenheter (de) varav 15 dikor. Exempelgården har inga beten vilket påverkar utfallet. Åtgärder som valts i landskapets system är ekologisk djur- och växtproduktion samt reducerad höstbearbetning. Åtgärder som valts i rikets system är ekologisk djur- och växtproduktion, vintertida växttäcke 60 % samt djurens välbefinnande åtgärderna allmänna villkor, betesgång utanför betesperioden och sjukbox

bild6

 

 

 

 

 

 


Exempelgård 7: Ekologisk djurproduktion, 77,5 ha åker, totalt 49,5 djurenheter (de) djur varav 24 dikor. Åtgärder som valts i landskapets system är ekologisk växtproduktion, ekologisk djurproduktion och förbättrad stallgödselanvändning. I riket system har ekologisk växtproduktion, ekologisk djurproduktion, samt djurens välbefinnande åtgärderna allmänna villkor, betesgång utanför betesperioden och sjukbox

bild7            

 

 

 

 

 


Exempelgård 8: Ekologisk växtproduktion, 60,7 ha åker, spannmålsproduktion. Åtgärder som valts i landskapets system är exkologisk växtproduktion och användning av organiska gödselmedel. I rikets system har åtgärden ekologisk växtproduktion valts.

bild8

 

 

 

 

 


Exempelgård 9: Växtodling, 60,7 ha åker, spannmålsproduktion som referens till exempelgården ovan. Åtgärder som valts i landskapets system är användning av organiska gödselmedel. I rikets system har tilläggsåtgärden placering av flytgödsel valts.

bild9


Här kan du för övrigt lyssna till mitt anförande dag två, gällande bland annat det här.