Svar på dagens ledare

Publicerat: 26 april, 2014 i Politik

Bästa Fredrik Rosenqvist,
År 1999 ställde jag upp första gången i lagtingsvalet, jag var då 26 år gammal och trött på att det nästan bara var äldre personer i parlamentet. Jag ville vara med och sänka medelåldern, få in lite nytänk och försöka påverka Åland mot en modernare värld som jag visste var på kommande. Gamla affärsmodeller måste revideras, förändring måste till och argument som ”såhär har vi alltid gjort” var och är jag allergisk emot.

Inför valet skapade jag en hemsida, uppdaterade den så ofta jag kunde. På den tiden var det lite svårare än idag, allt måste göras ifrån samma dator, samma program på samma plats varje gång. Jag överraskade etablissemanget och fick förmånen att vara ersättare under ett år när Olle Salmen var finansminister och Danne Sundman IT/Kansli/framtidsminister. Tyvärr höll den regeringen bara ett år så jag åkte ur lagtinget men var inte klar med vad jag ville få gjort. Jag fortsatte med min hemsida, skrev vad jag tyckte, tänkte och kände. Allt för att den som eventuellt skulle vilja rösta på mig i nästa val verkligen skulle veta vem jag är, vad jag står för och tycker.

År 2003 var det val igen, jag blev invald på eget mandat och ökade mitt väljarunderstöd med ca 50 procent. Mina inlägg fortsatte, år 2006 övergick jag ifrån den traditionellt statiska hemsidan till bloggvarianten där personer kunde kommentera, fråga och föra en dialog direkt med mig, anonymt eller inte. Ser att jag skrivit 1242 inlägg inklusive det här, vissa har läst av oerhört många andra av lite färre, statistikverktyget är otroligt intressant, kan återkomma till det. Visst kom det fram en hel del ”troll” och en del ”näthat” men överlag var det ofta bra tankar som utbyttes.

År 2007 var det val igen. Jag ökade även den gången mitt väljarunderstöd ytterligare med ca 50 procent. Dialogen fortsatte, bloggen växte, sociala medier tillkom och jag har ända sedan år 1999 blandat allt mitt innehåll, alltså inte bara politik utan även en hel del personligt och även ibland kanske lite för privata inlägg. Allt för att vara så öppen och transparent som möjligt och för att hålla intresse uppe. (att bloggen sen en dag i framtiden kommer vara en fantastisk dagbok för mig att titta tillbaka i, gör inte saken sämre.)

Senaste val år 2011 var inget undantag, nästan alla politiker startade bloggar, började twittra och vara ”väldigt” aktiva på Facebook. Jag fokuserade på min politik, mina inlägg, mina åsikter och försökte inte vara något annat än jag är. Även den här gången gick det bra. Nästan 400 röster, utan att vara partiledare, utan en enda annons i tidningen och med en minimal budget hamnade jag på femte plats av ca 250 kandidater som ställde upp.

Jag har för längesedan insett kraften i digitala och sociala medier. Du kan fråga din VD vad han tyckte när jag sa åt honom för många, många år sedan att det var dumt att investera i en ny tidningspress eftersom papperstidningens tid snart är över. Satsa på det digitala, var mitt tips. Då skrattade han åt mig.

Jag har alltid haft som princip att svara när journalister ringer, har jag inte kunnat svarat direkt har jag så snart jag kunnat ringt upp. Jag börjar dock överväga om jag hädanefter skall hänvisa er och era frågor till min blogg och att jag svarar er där eftersom ni nästan aldrig lyckats citera mig rätt, ni kontrollerar inte bakgrundsfakta tillräckligt, ni förändrar och förvränger det jag säger, ibland omedvetet och ibland medvetet för att kunna bygga morgondagens ledare på. Ni granskar inte alla era källor kritiskt och Facebook och bloggar verkar ändå vara ett av era mest använda verktyg för att ta reda på var opinionen är och var nyheterna sker.

Jag förbehåller mig rätten att vara människa trots att jag är näringsminister, politiker, före detta företagare och folkvald. Om jag testar min privat inköpta mobil och klipper ihop en 60 sekunders trailer klockan 06:30 en fredags morgon och publicerar den på Facebook, är det inget jag varken skäms, ångrar eller tänker be om ursäkt för. Jag fortsätter bara där jag började, vara så uppriktig, ärlig och vanlig (eller annorlunda) som jag är.

Fredrik, en ledarplats borde du ha använt till något viktigare, än det här>>

Mvh
Fredrik Karlström

Ps.
Här är förövrigt länken till hela träningsmomentet mitt. http://youtu.be/_w226WhHnjQ
Tar cirka 30 minuter att göra, tungt men tusan vad energi man har när man kommer till jobbet klockan 07:30.

kommentarer
  1. Anonym skriver:

    Visst är det ett problem att politiken spelas i allt mer narcissistiska och populistiska toner, där popularitet blir viktigare än duglighet. Skiter fullständigt i när folk stiger upp, hur mycket de tränar/väger/äter, om de ger blod eller städar sopstationer…Var och en får göra som den vill. Behöver inte ens vara särskilt trevlig, bara jobbet blir gjort. Rosenkvist ställer en relevant fråga där. Blir jobbet gjort. Fan vet.

    Gilla

  2. Mia Hanström skriver:

    Bra svarat, himla lättköpta poäng och trist attityd. Jag tycker som du, att en ledarspalt borde användas till viktigare saker, inte att spä på ett ogrundat politiker förakt.

    Gilla

  3. […] Åland har ett lagtingsval vart fjärde år och senast var det i oktober 2011. Det finns visserligen politiska partier, men utan att vara allt för krass, så är det åländska valet i mångt och mycket ett personval.  Fredrik Karlström berättar om hur hans valkampanj förlöpte 2011, utan en enda traditionell annons i dagspressen kom han in (Fredriks svar) […]

    Gilla

  4. […] Åland har ett lagtingsval vart fjärde år och senast var det i oktober 2011. Det finns visserligen politiska partier, men utan att vara allt för krass, så är det åländska valet i mångt och mycket ett personval.  Fredrik Karlström berättar om hur hans valkampanj förlöpte 2011, utan en enda traditionell annons i dagspressen kom han in (Fredriks svar) […]

    Gilla

  5. Tony Salminen skriver:

    Bra svarat, Med vänlig hälsning, Tony

    Gilla

Lämna en kommentar