Fredrik Karlström

Idag har jag svarat på oppositionens fråga om vilka åtgärder landskapsregeringen ämnar vidta för att minska ungdomsarbetslösheten samt förebygga marginalisering? Du hittar frågan här>> Det skriftliga svaret hittar du här>>>

Mitt svar i talarstolen var ungefär såhär:
– För det första vill jag säga att arbetslöshet i allmänhet och ungdomsarbetslöshet i synnerhet inte är något den här regeringen tar lätt på. På samma sätt som oppositionen så vill vi alla våra unga väl och jag välkomnar en debatt kring detta viktiga område. Som ni säkert minns så diskuterade vi just det här ganska ingående i budgetdebatten i december.

Även om vi på Åland har den högsta sysselsättningsgraden i Europa och även den lägsta arbetslösheten så håller jag med spörsmålsställarna att för den individ som inte har hittat sin plats i samhället eller den person som är arbets- eller sysselsättningslös är ett slöseri med resurser både ur ett mänskligt och samhällsmässigt perspektiv.

De senaste arbetslöshetssiffrorna visar att i mars var den öppna arbetslöshetsgraden 3,7% varav för unga 9,3 %. Nivåerna sjunker jämfört med förra månaden men februari har alltid varit den månad på året där arbetslösheten är som störts och arbetsmarknaden sett som dystrast ut. Men tyvärr är arbetslöshetssiffrorna fortfarande högre jämfört med samma tid i fjol.

Men som jag sagt ett antal gånger både i den här salen och i media så ser vi några större positiva satsningar och investeringar på Åland som kommer skapa många nya arbetstagare. Dessa satsningar kommer även medverka till att det blir en rörelse på arbetsmarknaden där personer som varit arbetslösa en längre tid kan hitta sin plats och få en ny chans i något företag där någon annan slutar. Jag kallar det för en Maxinge-effekt.

Tittar vi på den Åländska arbetsmarknaden ur ett kort perspektiv ser vi att Maxinge öppnar om 10 dagar, ingen vet riktigt vad det kommer innebära för arbetsmarknaden idag förutom att det kommer kräva många nya arbetstagare med tanke på köpcentret håller öppet alla veckans dagar och långa dagar.

Vi vet idag att S-markets etablerande i Möckelö skapade ca 50 nya arbetsplatser och den 9 juni öppnar dom en butik till i Godby.

VI vet att flera bolag inom livsmedelssektorn går bra och expanderar och att de ser positivt på framtiden. Likaså inom tillverkningsindustrin, där finns flera bolag som just nu räknar på nyinvesteringar och har expansionsplaner.

Inom turismen händer en hel del, Smakbyn har öppnat och flera hotell ligger i startgroparna.

Trots dessa positiva signaler så gör den betydande osäkerheten i den internationella ekonomin sig även påmind på Åland, och alla prognoser beträffande utvecklingen av sysselsättningen under 2013 är synnerligen osäkra.

Om efterfrågan på arbetskraft minskar drabbas vissa delar av arbetskraften särskilt hårt. Det gäller exempelvis ungdomar och personer med nedsatt arbetsförmåga.

Bland annat dessa grupper behöver ägnas särskild uppmärksamhet för att motverka tendenser till marginalisering och utslagning från arbetsmarknaden. I takt med att befolkningen och arbetskraften åldras är det av central betydelse att på alla plan verka för att så många som möjligt kan bibehålla sin arbetsförmåga så länge som möjligt.

Vad gör vi då?
I budgeten för 2013 finns upptaget 500 000 euro för sysselsättningens främjande. Med det som finns reserverade från tidigare år ligger resurserna för åtgärder på samma nivå som de senaste åren. Medlen används för de sysselsättningsfrämjande åtgärder som faller inom ramen för Ams verksamhetsområde. Åtgärderna är dels projektinriktade, dels stödinriktade.

Anslaget kan ytterligare användas för anställning av tillfällig personal med uppgift att bearbeta arbetsmarknaden för att underlätta för utsatta grupper eller enskilda att komma ut på den öppna arbetsmarknaden, motverka ”flaskhalsar” på arbetsmarknaden eller i övrigt bidra till att uppfylla de sysselsättningspolitiska målsättningarna.

Ams upphandlar två större projekt samt ett antal vägledande kurser för att främja sysselsättningen och stimulera arbetsmarknadsintegrering. Under våren 2013 anordnas bland annat följande:
– Ett projekt i samarbete med museibyrån för underhåll av byggnader och kulturmarker,
– Ett nytt grepp för unga arbetslösa prövas med början i april genom kursen ”Livet är ett göra-det-själv-projekt”, där fokus är på att stärka självförtroendet och självkänslan. Vilket är väldigt viktigt
– En kortkurs arrangeras som heter ”Våga välja väg” som riktar sig till vuxna personer.
– Förutom dessa så finansierar vi även några större projekt såsom Emmaus Byggretur & Katapult (integrering av arbetslösa ungdomar på arbetsmarknaden)

Ams håller även Vägledande kurser och jobbsökarkurser för personer som varit längre arbetssökande, en på våren & två på hösten

Sysselsättningsstöd kan beviljas för:
1)anställning,
2)arbetspraktik,
3)läroavtalsutbildning,
4)deltidsarbete och
5)start av företagsverksamhet

Så jag vill redan nu säga att regeringen driver många olika projekt och gör många insatser för att förebygga marginalisering.

Men det är ingen hemlighet att det finns riskgrupper som exempelvis yrkesbytare med hälsoproblem, unga med anpassade läroplaner, inflyttade med bristande kunskaper i svenska som kräver speciella och mer krävande insatser. Vi vet också att män har generellt större svårigheter på arbetsmarknaden än kvinnor på Åland. Särskilt unga män utan yrkesutbildning.

Antalet unga arbetslösa under 25 år har i genomsnitt under den senaste åttaårsperioden legat på drygt 70 personer men har under det senaste året ökat till i genomsnitt ca 100 personer. Arbetslösheten för unga män ligger i genomsnitt högre än för kvinnor. Däremot måste vi vara så ärliga och säga att vi hittills har varit förskonade jämfört med hur det ser ut i övriga världen och Europa. Antalet ungdomar som varit utan sysselsättning längre än tre månader är inte och har inte varit så jätte många.

Det är dock oerhört viktigt att vi gör allt vi kan och lite till för att motarbeta arbetslöshet och visst finns det mörka moln på himlen trots att vi ser ljust på framtiden. Åsub har skruvat upp bedömningen för helår 2013 till 3,6 % (från 3,1 %), vilket för landskapets budget tillsammans med indexjustering gör att arbetslöshetsersättningar om 2.600.000 € troligtvis inte håller. Det måste vi dock komma tillbaka i höst med när vi sett hur sommaren, konjunkturen och Maxinge-effekten påverkat Åland.

Det är lönsamma företag som står för ryggraden i den åländska ekonomin. Långsiktiga, trygga arbetsplatser finns bara i företag som genererar vinst och går bra. Det är egentligen inte svårare än så, det svåra är för företagen att göra just det och sen hitta personer som vill, kan och fungerar efter företagets förutsättningar och behov. Jag har sagt otaliga gånger ifrån den här talarstolen att trygga arbetsplatser aldrig kan lagstiftas fram.

Sysselsättningspolitik genomsyrar mycket av de vi gör dagligen i regeringen, det spänner över flera områden alltifrån näringspolitiken, till sociala sektorn till utbildningen.

Kunskap och innovation är en förutsättning för ett livskraftigt och konkurrenskraftigt samhälle, jag är helt övertygad om att det kommande 10 åren inte kommer se ut ungefär som de 10 vi just lämnat bakom oss.

Det håller på sker stora förändringar i världen. För bara några år sedan flyttade tillverkningsindustrierna sina produktioner till låglöneländer men nu börjar vi se hur de flyttas tillbaka. Tyvärr ur ett sysselsättningsperspektiv så ersätts människan mer och mer av maskiner, robotar och automatiska lösningar som utför produktionen dygnet runt, alla årets dagar.

Utmaningen blir att hänga med i den snabba kunskapsutvecklingen och vidareutbilda och nyutbilda ålänningar för framtidens utmaningar. Fler ”robotopperatörer/programmerare” är framtiden inom industri och tillverkning. Samtidigt som tjänstesektorns behov kommer öka, där kunskap, innovation, forskning, design och utveckling kommer bli ledord.

Framtidens sysselsättningspolitik måste gå hand i hand med utbildningspolitiken, som måste gå hand i hand med företagens behov. Förr kunde man utbilda sig till vad man ville och det fanns ofta ett jobba att få inom den branschen, jag är inte helt övertygad om att så kommer att vara i framtiden.

Vi ser redan idag högt utbildade duktiga akademiker som har svårt att få jobb inom vissa sektorer samtidigt som det skriks efter arbetskraft inom andra högkvalificerade områden.

Men samtidigt som vi utbildar människor för att få ett jobb måste vi även uppmuntra till och visa att eget företagande också kan vara ett livsalternativ redan i tidig ålder. Där tycker jag Ålands Näringslivsprojekt ungt entreprenörskap och sommarlovsentreprenörer är ett lysande exempel. Två projekt som vi finansierar till största delen. Vi måste i tidig ålder uppmuntra till kreativitet, initiativförmåga och entreprenörskap.

För att förebygga marginalisering är det även jätteviktigt att vi arbetar med integration.
Ibland får vi höra i debatten om att inflyttade kostar mycket att inkluderas i samhället, jag skulle vilja svänga på den tanken. Tänk på hur mycket vi investerar i våra åländska ungdomar, först nio år i grundskola, sen ofta tre år till i gymnasiet för att ytterligare bekosta tre-fyra-fem år till på högre nivå.

Det betyder 15-16 år på skolbänken, om vi då investerar några års utbildningsinsatser på inflyttade som redan har en kompetens är det oerhört billigt och samhällsekonomiskt. Vi måste ta tillvara våra inflyttade ålänningars kunskaper och värdesätta deras kompetens bättre. Satsning på integration, språk och validering av deras utbildning är en billig investering. Regeringen satsar det här året ca 800.000 euro på integration, det kan minister Lindholm berätta mer om.

Gällande lagstiftningen så kan jag berätta att vi har satt igång arbetet med revideringen och förnyelse av landskapslagarna om arbetsmarknadspolitik och sysselsättningsfrämjande utbildning under det här året samt lagen om arbete i rehabiliteringssyfte.

Dessutom skall studiestödslagen också ses över under mandatperioden, tyvärr ligger utbildningsminister Johan Ehn i magsjuka idag annars vet jag att han skulle hållit ett långt anförande utgående ifrån hans ämnesområde som han behärskar ypperligt eftersom utbildningspolitiken är som en huvudnyckel för att motverka utanförskap för våra ungdomar.

I Europa och Finland har begreppet ”ungdomsgaranti” blivit ett modeord de senaste åren. I rådets rekommendation föreslås att åtgärder där ungdomar inom fyra månader efter att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning får ett erbjudande om sysselsättning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik.

I den finländska varianten av ungdomsgarantin som sjösattes vid årsskiftet 2012-2013, går regeringen längre än de målsättningar som sattes upp i EU:s rekommendationer.

I Finland har regeringen gått in för målsättningen att säkerställa att unga hittar en väg till utbildning och arbete och blir på så sätt delaktiga i samhället. Genom garantin erbjuds en utbildnings-, praktik- eller arbetsverkstadsplats eller ett jobb för personer under 25 år och för nyutexaminerade personer under 30 år inom tre månader från arbetslöshetens början eller efter examen.

Jag är beredd att säga att den åländska modellen för arbetsmarknads-, sysselsättnings- och utbildningspolitiken fungerar således enligt konceptet för ”ungdomsgaranti” redan idag.

Det innebär att det för alla arbetslösa arbetssökanden görs upp en individuell plan. Unga under 25 år som varit arbetssökande i mer än tre månader erbjuds en arbets-, praktik-, studieplats eller en sysselsättningsfrämjande åtgärd. Och vi jobbar förutom det jag nämnt tidigare idag även med följande:

– Vi har ca 30% fler studieplatser än vad det går ut elever från grundskolan
– Landskapsregeringen strävar efter och jobbar för att vuxenutbildningsinsatser i Ålands gymnasium bereds.
– För att minska avhoppen och felvalen i studierna har landskapsregeringen dels erbjudit utbildningsalternativet Yrkesstarten och dels öppnat möjligheten att höja grundskolbetyg.
– Inom ramen för Ålands folkhögskolas ettåriga utbildning, NYA-linjen har skolan i samarbete med yrkesstarten vid Ålands yrkesgymnasium, Katapult och Ungdomslotsen tillhandahållit undervisning i matematik, svenska, engelska och fysik för att möjliggöra höjning av vitsorden i grundskolans lärokurs.
– För att öka inflyttade elevers möjligheter till integration och en positiv språkutveckling, stöder landskapsregeringen ekonomiskt kommunerna i deras uppdrag att ordna särskild undervisning i svenska för elever med annat modersmål.

Till slut vill jag säga några personliga reflektioner och tankar riktat till arbetssökande ungdomar och till företagen på Åland.

Vi har alla ett ansvar, föräldrar, skolor, myndigheter, politiker och näringsliv att hjälpa, stötta och sporra våra ungdomar att hitta sin plats i samhället. Men det yttersta ansvaret har dock varje individ själv över sitt liv och det ansvaret kommer man inte undan.

Till dig som är arbetssökande vill jag säga några saker. Sök inte bara jobb på företag som letar arbetskraft, tag kontakt med de bolag du är intresserade av. Ta med en CV och knacka på eller ring och erbjud dig och dina tjänster.

De flesta arbeten tillsätts inte via arbetsförmedlingen, de tillsätts mellan arbetsgivare och arbetssökande utan inblandning av samhället.

Gör ett bra intryck, läs på om företaget, visa att du är engagerad och visar att du vill jobba på den arbetsplatsen. Ta hjälp av någon och skriv en CV, skriv den inte som alla andras, gör den personlig, berätta vem du är, vilka drömmar du har.

Tänk på vilka bilder du lägger upp på dig själv på bloggar, instagram eller facebook. Jag känner inte till någon arbetsgivare som inte googlar den tilltänkta arbetssökanden och ibland kan en bild säga mer än tusen ord och vara avgörande om du får jobbet eller inte.

Jag skrev ett debattinlägg för några veckor sedan som fått en del kritik. Jag kallade det 100-10-1. Jag uppmanade en arbetssökande att ringa 100 samtal, gör man det man få gå på 10 intervjuer och en intervju skulle leda till ett jobb. Det gäller dock för dig att ringa de där 100 samtalen och inte ge upp, du får inte sluta efter att du ringt det 61:a samtalet och fått ett nej, jag vet att det är svårt och tungt men ge inte upp, du behövs där ute.

Till alla företagare vill jag även säga några saker. Ni måste bli bättre på att svara när en arbetssökande hör av sig, har ni inget arbete att erbjuda just nu, kom med positiv kritik och uppmuntra den arbetssökande att fortsätta söka, men framförallt svara på deras ansökan. Se den arbetssökande som den individ han eller hon är, det kunde vara din son eller din dotter.