Fredrik Karlström

I dagens Ålandstidning skrivs det om turerna kring Norra Ålands Industrihus (NÅIH). Här kommer lite mer information för er som är intresserade och vill veta mera.

Bakgrund
Bolaget är ett gammalt, välskött bolag som Landskapsregeringen direkt äger till 77% (indirekt lite till via ägandet som Ålands Industrihus AB äger där LR är 85%-iga ägare). Jag träffade bolagets viceordförande och VD på en lunch i början av året där jag fick information om bolagets stabila och välskötta ekonomi samt att bolaget inte utvecklats så mycket de senaste åren pga oklarheten med vad som kommer hända med Ålands Industrihus och I-tiden.

Jag ansåg redan där och då att NÅIH är ett verktyg som vi både kan och bör använda för att utveckla näringslivet på Åland med. En tanke som slog mig då och som jag lyfte var möjligheten att gå in i andra branscher som tyvärr har svårighet med finansiering eftersom marknadskrafterna inte är tillräckligt fungerande. Exempelvis inom mjölknäringen där investeringar/nyetableringar av nya mjölkgårdar är svåra att genomföra bland annat pga bankernas krav på motsäkerhet för att låna ut pengar (en mjölkgårds inteckningsvärde är inte lika högt som en industri/handelsfastighet).

Fortsättning
Det var det mötet som fick mig att börja fundera kring "1000 kor-satsningen"
I de kommande strukturprogrammen 2014-2020 finns möjligheterna för oss att använda Revolverande-finansieringsinstrument där alltså offentliga medel kan användas som "riskkapital" och användas och återanvändas efter några år i nya satsningar, när den första investeringen fyllt sin funktion i områden där marknaden annars inte riktigt fungerar. För mig kändes det dock för länge att vänta tills 2014 och den nya programperioden, särskilt med tanke på att vi uppenbarligen har ett välfungerande bolag som inte haft en aktiv ägare som drivit på utvecklingen de senaste 10 åren. NÅIH var och är ett bolag som skulle kunna utvecklas åt just det hållet för att skapa mer tillväxt på landsbygden.

Jag uttalade mina tankar och visioner i samband med presskonferensen om den stora mjölksatningen, vilket fick "bolagstopparna" att avgå i protest>> och dåvarande ordförande uttala sig stark kritiskt och ifrågasätta den nya utvecklingen>>. Utdrag ifrån Ålandstiningen

Rolf Karlsson, som är Finströms representant och har suttit som styrelseordförande det senaste året, säger att det inte alls är den verksamheten som bolaget har sysslat med förut.

-Vi vill inte vara med, vi är inte till för det här. Ett riskkapitalbolag säger sig ju självt att det kanske inte går så bra, medan vi har satsat på sådant som är stabilt och skapar arbetstillfällen. Vi vill vara mer småskaliga. Att vara ett riskkapitalbolag är inget för oss kommuner att syssla med.

Bolagstämman i maj
På bolagets ordinarie bolagsstämman i maj framförde jag att den nya regeringen vill utveckla bolaget i samarbet med kommunerna och därför föreslog jag att vi INTE ändrar antalet medlemmar i styrelsen utan fortsätter med sex stycken som tidigare, där varje kommun som är delägare får tillsätta en person och landskapet nöjer sig med en representant (trots vårt stora aktieinnehav). MEN med tanke på vad majoritetsägaren vill gör med bolaget och den förändringsprocess som är på gång så ville jag se att ordförandeposten skulle vara landskapsregeringens.

Huvudorsaken till det var mestadels för att jag har daglig kontakt med Danne Sundman och han var/är väl införstådd och delade samma vision om möjligheterna att utveckla bolaget med satsningar på norra Åland i synnerhet men även på hela Åland i allmänhet. En annan orsak var även de uttalanden som bolagstopparna gjort, där de personligen och uppenbarligen inte delar samma vision som ägarna på bolagstämman.

Danne skulle inte ensamt ha kunna genomfört någonting (eller mot någons vilja) eftersom minoritetsägarna fortsättningsvis skulle ha majoriteten i styrelsen. Ett upplägg som jag var övertygad om att skulle fungera bra.
Tyvärr tillsätter inte bolagstämman ordförande utan det gör styrelsen på sitt konstituerande första möte, men med tanke på hur tydligt jag framförde det önskemålet på stämman kunde inte den önskan missförstås och ingen av representanterna av aktieägarna motsatte sig eller framförde något annat. Stämman genomfördes i en väldigt positiv anda.

Den nya styrelsens första & andra möte
Valet av ordförande bordlades/ajournerades på det första mötet och på det andra mötet valdes Rolf Karlssonn till ordförande trots att Danne Sundman var den person som bolagstämman uttalat fört fram.

Fortsättningen
Jag anser att ägarna skall uttala sig på stämman hur de vill att deras bolag skall drivas och utvecklas. Det gjorde jag klart och tydligt och tyvärr har jag inte tiden och möjligheten att i detalj arbeta med en styrelse som inte delar min och regeringens åsikt. Sålunda ser jag ingen annan anledning än att byta ut styrelsen. Därför bad jag Danne igår, att informera styrelsens medlemmar om hur jag ser på saken, det här bad jag honom vidarebefordra.

Jag kommer be styrelsen kalla till en extra bolagstämma för tillsättande av en ny styrelse för bolaget Norra Ålands Industrihus. Eftersom jag klart och tydligt meddelade på den ordinarie stämman att jag ville se Danne Sundman som ordförande och den nya styrelsen uppenbarligen inte ville ta till sig den informationen och tillsatte Rolf Karlsson så känner jag att förtroendet inte längre finns för nuvarande styrelse.

Landskapet äger närmare 80% av bolaget och med det anser jag inte det vara för mycket begärt att vi tillsätter ordföranden med tanke på den förändringsprocess som bolaget står inför och som jag hoppas kunna genomföra. Jag har för avsikt att tillsätta en liten effektiv styrelse på tre personer som består av Danne Sundman som ordförande, minoritetsägarna får gemensamt föra fram en representant och den tredje personen har jag för avsikt att rekrytera ifrån Ålands Näringslivs styrelsebank.
Den nya styrelsen kommer att få i uppgift att förbereda en ändring av bolagsordningen som möjliggör att bolagets verksamhet kan breddas att även bedriva annan verksamhet än bygga/hyra ut fastigheter.

Bolagets uppgift skall givetvis inte vara att konkurrera med andra privata bolag på Åland utan finnas som en resurs där marknaden inte riktigt räcker till, som exempelvis vid nya moderna mjölkgårds-satsningar för framtiden. Givetvis skall alla satsningar som bolaget gör ske på affärsmässiga villkor samt ske inom gällande regelverk och uppfylla EU:s krav.

Styrelsen skall även ges möjlighet att vara delaktiga i arbetet med de nya EU-strukturprogrammen för att se på möjligheterna som finns med dessa.
När den här extra stämman kommer hållas är inte bestämt.

I min värld måste ägarna ha förtroende för sin styrelse, styrelsen behöver dock inte ha förtroende för sina ägare men lyssna och följa direktiv på stämman är något som för mig är en självklarhet.