Här kommer en reserapport ifrån Israel-resan förra veckan, en resa som var ett samarbete mellan Landskapsregeringen, Projektet Tillväxt Åland, ÅCA och Ockelbo Ost. Helt enkelt hela den Åländska mjölkkedjan samlad från producent, förädlare och försäljare tillsammans med politiker/förvaltning.
Planet avgick 1230 i tisdags ifrån Arlanda till TelAviv för en kort mellanlandning i Istanbul, tyvärr blev det stoppet lite längre än planerat eftersom ankomsten dit var försenad.
Det resulterade i ett sex timmars spontanbesök i Istanbul följt av en lång natt innan vi kom fram till hotellet i TelAviv ca 0430. Trött och slut inser vi att det är fullbokat på hotellet och vi endast har tre dubbelrum och två enkelrum bokade i våra namn. Det skulle kanske inte vara så tokigt om hotellet var i någorlunda skick, vilket inte var fallet. Här kommer några rubriker på omdömen som jag läser på Tripadvisor om hotellet nu i efterhand:
-Worst Hotel in Israel!!! Should be shut down
-A Disaster
-Dont Stay (Nightmare)
-Filty, smelly, rotten noisy disgusting…
Kan meddela att jag och avdelningschefen på jordbruksbyrån delade en skranglig 160cm säng till skattebetalarnas förtjusning 🙂 Men nog om det, nu till innehållet i resan.
Efter några timmars dvala var det dags att stiga upp för ett besök på Jordbruksmässan AgriTech2012 på förmiddagen följt av ett besök på Israeli Dairy Board under eftermiddagen. Intressanta diskussioner med två representanter i tre timmar, fullspäckat med information om Israels Mjölkreform. Kvällen avslutades med en tur till Jerusalem för lite kultur och religion.
Torsdagen var dock den dag som vi alla såg mest fram emot eftersom den skulle innebära besök till Hof Hasharon Dairy Farm som består av tre olika Kibbutz:er och grundades 2003. Dom har 820 mjölkande kor och 600 kalvar på ett område som är ca 15 hektar stort.
För att producera mjölk krävs speciellt några förutsättningar: Vatten, foder och gärna relativt svalt. I Israel har dom egentligen inget av det. Största delen av fodret importeras, vatten är en bristvara och värmen påtaglig. Trots det producerar korna som såg väldigt glada och nöjda ut ca 12000liter i medeltal per år. (vi ligger på ca 9500/liter). Nämnas kan att gården har även ett sjukhus för kossorna.
Efter besöket på farmen åkte vi till Ambar Mills, vilket är en foderfabrik som producerar allt foder till alla tänkbara djurbesättningar i Israel. De levererar sedan fodret bland annat till Kfar Yehezkel Feeding Center som distribuerar det vidare till ca 10.000 kor i en radie på 50km. Sålunda behöver inte mjölkbonden/gården fundera på utfodring utan lastbilarna som givetvis är utrustade med datorer håller fullständigt kontroll på vilket foder som skall till vilken gård för att vara optimalt för den gårdens kossor. Helt enkelt det effektivaste sättet att med stordriftsfördelar utfodra korna.
Dagen avslutades med ett besök till en av Israels största biogasanläggningar som producerar el av dyngan. Varje dag kör tre tankbilar i tre skift och suger upp ca 800 kubikmeter(!) dynga ifrån gårdarna runt om TelAviv. Den dyngan matas sedan in i anläggningen med ca 35kbm/timme för att hålla processen i kontinuerlig drift, det betyder att hela innehållet "byts ut" ungefär var tredje vecka. Resterna används sedan för gödning av åkrarna. Sålunda ett miljövänligt kretslopp. Här>> kan du läsa mer om turen vi var på.
Resans syfte var att inspirera och samla hela kedjan inom mjölk/ost för att se vad vi kan göra bättre för att öka produktionen på Åland med ca 10miljoner liter mjölk.
Min korta slutsats är att vi bör samarbeta mer, optimera resurserna och tänka lite större, lite långsiktigare och investera i effektiva anläggningar men även se på hela kedjan från foder till biogas. Men varken ÅCA, Ockelbo Ost eller Landskapsregeringen kan/ska göra det. För att skapa den mängden mjölk krävs fram för allt att investeringsviljan måste finnas hos mjölk-entreprenörerna, den här resan tror jag har gjort mycket för framtiden och jag har stora förhoppningar om att snart se flera gårdar med flera kor på Åland.
Jag tänker dra mitt strå till stacken för att förverkliga det. Förutsättningarna är optimala på Åland.
Fredrik Karlström 
Anonymous writes:Åland skall exportera sina speciella produkter. Gammaldags tillverkning säljer. Inte kopierad från andra länder. Åländska bönder kan nog sin sak utan Israels hjälp.
GillaGilla
Anonymous writes:Någon borde undersöka jomalakarl!
GillaGilla
Anonymous writes:Jomalkarl: Muta kan det väl inte ses som, även om hela gänget fått resan betald, då gänget åkte till Israel för att läras och inspireras av en effektiv bransch. Att ibland ta steget utanför Åland, med syfte att utveckla Åland än mer, är ju endast positivt! Och något jag önskar att ministrar och andra gör än mycket mer!
GillaGilla
Hej Jomalakarl, Åca betalade för sig, Ockelbo Ost för sig, Projektet Tillväxt Åland för sig och landskapsregeringen för Sölve och mig. Så inget scoop den här gången 🙂
GillaGilla
Jomalakarl writes:Vem betalade för den där resan? ÅCA? Muta?Någon borde undersöka det!
GillaGilla
Anonymous writes:Keep up the good work. Bra initiativ, du ger näringen framtidstro. Något som verkligen saknats de senaste årtiondena
GillaGilla
Tom Grahn writes:För affärs- och näringsutveckling bästa möjliga upplägg:* affärskedjan är involverad* vem är bäst på det vi vill göra* vilket är deras konsept och hur fungerar det* vad kan vi kopiera direkt* vad kan vi idemässigt använda* nyckeltal som målsättning* seeing is believingDetta fungerar i samtliga brancherJag har erfarenhet. Tom
GillaGilla
Hej Erica, Dom gör elektricitet av den.Hej Företagare, Tack för det!
GillaGilla
Företagare writes:Bra initiativ, fortsätt så i flera näringsgrenar. Åland behöver tillväxt inom många branscher.
GillaGilla
Erica Sjöström writes:Bra iakttagelser! Även på Åland behöver vi ha med slutsteget dvs vad göra med dyngan eftersom vi helt enkelt inte har tillräckligt med åkerareal för utspridning av dyngan här. Och varför inte se den som en resurs istället för ett hinder? Har du uppgifter om vad biogasen används till i Telaviv? Med vänlig hälsning, Erica
GillaGilla