Fredrik Karlström

Har idag klockan 11.05 blivit föreslagen av vicetalman Gunnar Jansson till näringsminister på Åland. Om ingenting konstigt händer så röstar lagtinget formellt om detta på fredag. Nu börjar allvaret snart. Passade på att hålla ett allmänt anförande som lagtingsledamot/blivande minister om näringspolitiken på Åland. Såhär sa jag:

Herr talman,

Jag tänkte ta tillfället i akt och hålla ett allmänt näringspolitiskt anförande idag, jag tänker inte titta tillbaka så mycket på de senaste decenniernas näringspolitik eller skrivningarna i den här budgeten utan allmänt reflektera över ämnet.

Jag anser att ålänningarna tillhör ett av världens driftigaste folk, se bara på vad som skapats här sedan självstyrelsens tillkomst. Visst är det åländska näringslivet, dess vidd och bredd otroligt imponerande med tanke på att vi bara är 28.000 personer på den här ön. Vi är inte många Ålänningar i världen och sett i ett större perspektiv skulle vi alla rymmas i en och samma skyskrapa i Tokyo, Dubai eller Shanghai. Vi är storleksmässigt som en liten förort till en mindre stad globalt sett.

Men det har aldrig hindrat ålänningens självförtroende att göra affärer eller hävda sig i världen och skapa företag som urskiljer sig ifrån mängden. Ålänningen, både infödda och inflyttade är kreativa, uppfinningsrika och mångsysslare, för många ålänningar är ingenting omöjligt och öbo-mentaliteten genomsyrar tankesättet.

Det som är viktigt nu, är att ta tillvara den kapaciteten, den andan hos ålänningen igen, gödsla den drivkraften och uppmuntra företag och entreprenörer till att inte se begränsningar utan fortsätta leta nya marknader, nya sätt att tjäna pengar och nya sätt att växa.

Det görs inte genom att ge mer bidrag till fler företag. I min värld är det är så enkelt att företag måste producera varor, tjänster eller innehåll som någon annan vill köpa för att ha ett existensberättigande. Insatserna ifrån samhällets sida måste vara att uppmuntra företag till ökad förädling, ökad produktion och ökade innovationer.

Sunda företag är bolag som genererar vinster, som växer och som gärna i min värld anställer. För att få fler företag att starta, och för att få befintliga företag att växa krävs en strukturförändring som förändrar näringspolitiken i grunden.

Jag är övertygad om att gamla strukturer måste ses över, att saker måste göras annorlunda och nytt tänkande måste in i förvaltningen. Det som på sikt skapar tillväxt och välstånd är ökad produktivitet, att man kan producera mer med de resurser som finns. Det gäller såväl inom förvaltningen som för näringslivet. En ny kultur för företagande måste skapas och där har politiker och tjänstemäns attityder en betydande roll för hur företagsklimatet blir.

Om politiker prioriterar näringslivet och förstår företagens vardag höjs både kunskapsnivån om företagande – och intresset. När Företagare och entreprenörer känner att regeringen och myndigheterna prioriterar och lyssnar på näringslivets behov känner de sig också tryggare och vågar genomföra fler satsningar, satsningar som behövs för att skapa utveckling och fler arbetsplatser.

Jag är övertygad om att grunden i företagandet/entreprenörskapet är den enskilda personens vilja att förverkliga sig själv och sin idé. Viljan att ta risker är det utmärkande och att våga blir det som driver utvecklingen i företaget framåt. Det är det vi måste sporra, uppmuntra och uppskatta samtidigt som vi måsta ha förståelse och beredskap att hjälpa till när satsningar och risktagningar går fel.

Byråkrati, onödiga regler och krånglig administration är ingredienser som tar död på idéer, kreativitet och innovationer. Där har vi politiker en stor uppgift. Min vision är att för varje ny pålaga vi lägger på vårt näringsliv bör vi ta bort andra. Vi måste våga se över gamla strukturer, invanda mönster och börja tänka i nya banor.
 
Vad vi på Åland behöver mer av är människor som är villiga att satsa sitt liv på sina idéer och sina företag.

Det behövs en ny kultur för företagande och Åland har otroliga förutsättningar. Här är det nära till beslutsfattare, till bankdirektörer, till samarbetsparter. Åland är ett av de få ställen i världen där det mesta går att ordna utan skriftliga avtal, där företag kan göra upp affärer med varandra utan överdriven inblandning av jurister.

Åland har alla förutsättningar att bli ett företagsmecka. Här har bankerna tid, kunskap och kompetens att se en entreprenörs affärsplan/ide även om den är gjord på en A4 hemma vid köksbordet.

På Åland står ministrarnas telefonnummer i telefonkatalogen, på Åland är det nära till allt och alla och på Åland finns en oerhörd kompetens i så många olika branscher och det finns en hel del pengar i omlopp, mycket tack vare den näring som varit motorn i näringslivet de senaste decennierna och som genererar stor köpkraft hos befolkningen.

Med den syn på företagande och tillväxt som jag har, följer också att politikens uppgift aldrig kan vara att peka ut branscher eller företag som viktigare än andra.

Sanningen är att vi politiker inte har en aning om var framtidens jobb och tillväxt kommer att finnas. Vem hade för bara några år sedan kunnat ana att appar till mobiltelefoner skulle bli en marknad som omsätta miljarder euro, vem skulle kunnat gissa att spelet angry birds laddats ner över 500miljoner gånger nästan utan någon marknadsföring?

En politik som försöker hitta ”vinnare” bland branscher eller företag i allmänhet hittar oftast förlorare, och med det, slösar med skattebetalarnas pengar. Om politiker tror att det är vi som driver tillväxten kommer satsningar på fel saker att göras, oberoende av vilka politiker som sitter vid makten vid aktuellt tillfälle. 

Det sättet som jag är övertygad om att näringspolitiken skall drivas på är genom samråd, diskussion och dialog. Konstruktiv dialog krävs där landskapet fortlöpande måste vara lyhörd för företagens önskemål och behov. Kommer det nya direktiv ifrån Bryssel skall vi exempelvis se hur vi kan tillämpa dom på bästa sätt ur vårt näringslivs synvinkel.

Politiker, tjänstemän och näringsliv behöver träffas oftare, både informellt och formellt. Förvaltningen, tjänstemän och politiker måste inse att de är till för medborgarna och företagen. Det som är bra för företagen är också bra för Åland som helhet.

Ett gott företagsklimat i allmänhet och ett mycket gott små- och nyföretagarklimat i synnerhet är nödvändigt för att vi fortsättningsvis skall ha tillväxt på Åland. Utan ett växande näringsliv med företag som vågar nyanställa, expandera och investera stannar inte bara tillväxten upp, den minskar. 

Välstånd skapas inte genom politiska ingrepp utan genom att människor har möjlighet att bygga upp företag, ackumulera kapital, investera och arbeta. Det finns inte en enstaka åtgärd som kommer att återge Åländska företagare tron på vårt landskap som ett av de företagsvänligaste områdena i världen, att få dem att våga investera mer och anställa fler. Att ändra attityder tar tid men det är livsnödvändigt och det kräver hårt jobb från politikers och förvaltnignens sida.

Det är inte svårt att starta ett företag idag, inte alls. Vem som helst kan göra det, det svåra är att överleva de första fem åren på det företaget. Det är inte svårt att skapa arbete åt sig själv som enmansföretagare om man är lite kreativ, men att ta steget från enmansföretag till att anställa någon, det är ett sjumilakkliv.

Det är här vi bör sätta in samhällets resurser genom att stöda företagsamheten,

Tyvärr saknar vi många av de verktyg som andra länder har för att bedriva en aktiv näringspolitik, såsom behörigheten över skatter eller arbetsmarknadslagarna. Jag är övertygad om att trygga jobb bara finns i företag som går bra. Trygga arbetsplatser kan aldrig lagstiftas fram. Men trots att vi inte har alla verktyg i vår verktygslåda så har vi andra möjligheter att bedriva näringspolitik om vi bara är lite kreativa.

Ett bra åländskt företagsklimat kräver förutom en ny företagskultur även en utbyggd och säker infrastruktur, en god utbildning som ser till företagens behov, ett tryggt och säkert samhälle och framförallt krävs ökad inflyttning.

Entreprenörskap måste uppmuntras i skolorna. Redan ifrån grundskolan. Vi måste i ett tidigt skede uppmana våra ungdomar att inte bara utbilda sig för att få ett jobb utan skaffa sig utbildning och kunskap för att bli företagare och entreprenörer. Men entreprenörskap är inte något man utbildar sig till, entreprenörskapen uppstår ur individens vilja att förbättra sin egen livssituation och när den möjligheten finns, då skapas nya företag och med de nya arbetsplatser.

Entreprenörskap och innovation kan uppmuntras och stimuleras om vi tillåter kreativa ämnen kombineras med traditionella, när olika områden korsbefruktas och när olika människor med olika bakgrund och kompetens möts.

Det gäller för oss politiker att ge varje unik individ möjligheten att förverkliga sina företagsdrömmar, däri ligger utmaningen de kommande åren.

Jag hoppas få återkomma inom en snar framtid med nya tankar och konkreta förslag till ett nytt företagsklimatet för Åland.