Fredrik Karlström

Jag vill börja det här anförandet med att säga något som kanske kommer att förvåna flera av er men jag måste säga att jag är väldigt besviken på det här mediapolitiska meddelandet.

Med tanke på hur länge vi i lagtinget har blivit lovade en ny/reviderad politisk vilja över vårt gemensamma mediautbud så är denna slutprodukten rent ut sagt ledsam läsning.

I budgeten för 2008 alltså den vi behandlade i december 2007 kan man läsa följande ifrån nuvarande regeringen:
”ett nytt etermediepolitiskt program för Åland framtas . Programmet utarbetas av en oberoende sakkunnig under ledning av en parlamentarisk referensgrupp. Revideringen motiveras av den starka utveckling som sker inom etermedieområdet.”

Finansutskottet i lagtinget tyckte det här var bra och skrev
”Utskottet förordar ett brett mandat för den sakkunnige utredaren och referensgruppen att se över alla de frågor som har anknytning till Ålands Radio och TV Ab:s verksamhet och finansiering. Utskottet understryker vikten av att en oberoende utredare utses som saknar kopplingar till de politiska grupperna i landskapet”.

Det blev beslutet i lagtinget i slutet av 2007. Vad hände och vad gjorde man sen, efterföljde regeringen lagtingets beslutet?

Nä, det gjorde man inte.

Man tillsatte en grupp bestående endast av representanter för regeringen samt VD:n för Ålands Radio/TV. Den arbetsgruppen vet jag inte vad gjorde eller vad de fundera på men av någon anledning så hände ingenting. Det tog några år innan regeringen insåg att så var fallet så man tillsatte en ny grupp bestående av bara representanter ifrån regeringspartiet.

Man gjorde inte som finansutskottet sa ”ett brett mandat för den sakkunnige utredaren och referensgruppen ” Den här andra av regeringen politisk tillsatta arbetsgruppen jobbade sedan uppenbarligen parallellt med regeringen utan att de pratade med varandra. Samtidigt som gruppen jobbade med det här meddelandet så satte regeringen lagberedningsresurser på den nya radio/tv-lagen utan att prata med arbetsgruppen. Bara det säger en hel del av hur regeringen hanterat detta ärende.

Varför tog det en sådan tid, varför gjorde man inte som lagtinget bestämde i december 2007? Varför kom man med en ny radio/tv-lag innan man presenterade ett etermediapolitiskt program? Det här är några av frågorna som jag har men det kommer flera.

Jag tänkte ta fasta på några textstycken i detta program och berätta mina synpunkter på dessa.
Såhär skriver regeringen :

I varje utvecklat och civiliserat samhälle finns ett public serviceutbud.
Det kan stämma, det är dock väldigt få länder i världen där public service existerar i enlighet med det här meddelandet och på det sätt som det fungerar på Åland. Exempelvis har inget euorpeiskt land sammankopplat distribution av utbudet med produktion av innehåll. Det avskaffades för årtionden sedan i hela Europa. Idag är det mestadels bara kommunistiska diktaturer och regimer som statligt styr dessa två områden i samma bolag, Libyen var väl det senaste exemplet.
De senaste dagarnas tumult visar återigen hur tokigt det kan bli när produktion och distubution är i samma bolag.

I alla europeiska länder har man insett att ett produktionsbolag som också antas distribuera andra bolags sändningar INTE kan utveckla distributionen på ett opartiskt sätt utan gynnar den egna produktionen i första hand. Eller särbehandlar något bolag framom ett annat i andra hand. Det har vi sett på Åland i decennier. Vad gör landskapsregeringen åt det? Ingenting. Varför är Åland ett U-land när det kommer till digitaliseringen, varför finns det inga visioner i det här meddelandet?

Sen måste man vara så ärlig och säga att det nog finns en hel del civiliserade och utvecklade samhällen i världen som inte har ett public service utbud enligt det sättet vi har det på Åland.

I programmet kan man också läsa följande :
Landskapsägda Ålands Radio och TV Ab har en central roll för samhörigheten i landskapet Åland, för dess kulturliv, för demokratin och samhällsdebatten.

Faktum är att Ålandsradios lyssnares största lyssnargrupp är mellan 65-79år näst största grupp är mellan 50-64år men i alla andra åldersgrupper är den kommersiella radion större. Det här enligt den opartiska lyssnarundersökning som Ålands Radio och de kommersiella bolagen beställde och finansierade gemensamt. Väldigt liten del av ålänningarna som är under 50år tar del av ”den samhörigheten” som Ålands radio producerar trots att de har hållit på i snart 20 år i Åländsk regi. Jag anser också att man måste få fråga, är allt Ålands radio gör public service och är den för alla, varför har inte regeringen titta på detta, vad vill man egentligen?

Varför har inte arbetsgruppen tittat på det? Är det för att i den första arbetsgruppen så var bolagets VD en medlem i den gruppen som skulle vara parlamentariskt tillsatt och i den andra arbetsgruppen så var en pensionerad journalist för samma bolag en medlem?

Det tråkiga eller mest anmärkningsvärda är dock att regeringen inte gör något åt att så många ålänningar utesluts att delta i den samhörigheten som den kommersiella lokala radion tillhandahåller och enbart ensidigt får tillgång till den samhällsfinansierad radion. Särskilt tråkigt är det för den lyssnargrupp som är under 50 år gammal som uppenbarligen och bevisligen väljer att lyssna på något annat än just vad samhällsradion levererar.

Varför är inte ålänningarna ute i skärgården värda ett liknande utbud som Ålänningar boende på fasta åland har? Varför prioriteras exempelvis RadioSuomi framom lokala bolag?

Det finns möjligheter att hitta lösningar bara viljan skulle finnas. Gäller bara att regeringen inser att distribution och produktion inte hör ihop och att det finns ett inbyggt problem i att det sköts av samma aktör.

Det står även i det här programmet:
Till vissa delar är föreliggande program likt programmet från 2002, men det här programmet behandlar medierna på ett bredare sätt än föregångaren.

Det som det här meddelandet har gemensamt med det förra från 2002 är att man fortsättningsvis nonchalerar de lokala kommersiella etermedierna i landskapet totalt. Arbetsgruppen som jobbade med detta program tog sig inte ens tid att intervjua/prata med de lokala radiobolag som finns och har funnits sedan 1993 i landskapet. Jag ifrågasatte och påpekade detta flera gånger till ministern och så till slut efter att programmet var klart skrivet så fick den kommersiella radion tillsammans med Ålands mångkulturella förening, Mariehamns pensionärsförening, och Norra Ålands pensionärer r.f.,  ge ett yttrande på innehållet, ett yttrande som givetvis inte lett till någon förändring i innehållet.

Varför har arbetsgruppen inte kallat den kommersiella radion till diskussion/ och låta dem framföra förslag och idéer hur etermediapolitiken kunde utvecklas för hela Ålands bästa.
Det kalla regeringen att behandlar medierna på ett bredare sätt än föregångaren…. jo just jo.

Jag vet att många här i salen och säkert ute i landskapet anser att jag pratar i egen sak när jag pratar om mediapolitiken på Åland.

Media och många ålänningar har fått för sig att om jag skulle lyckas med att få majoriteten i lagtinget att gå med på att finansiera Ålands Radio/TV på något annat sätt än genom TV-licens så skulle det gynna mig personligt eller mitt företag. 
Det anser inte jag att jag gör..

Ålands Radio/TV hör inte till den kommersiella radions konkurrenter. De spelar inte ens i samma division. Den kommersiella radions konkurrenter är Ålandstidningen, NyaÅland, Åland24 (som förövrigt senaste åren fått bidrag ifrån landskapet för att utveckla sin media-plattform, ett konkret exempel på regeringens mediapolitik, man gynnar vissa bolag framom andra). Kommersiella radions konkurrenter är alla gratis tidningar, banderoller, utomhus skyltar, hemsidor, portaler och direktutskick. 
Ålands Radio har i uppgift att skapa radio och TV i allmänhetens tjänst och den kommersiella radions uppgift är att få folk att lyssna på den så att annonsörerna får valuta för sina annonspengar. 

Eftersom Ålands Radio inte behöver kämpa ekonomiskt för sin överlevnad kan man inte jämföra deras verklighet med den kommersiellas.

Det är bara bolaget Ålands Radio TV och Ålands landskapsregeringen som ser den kommersiella radion som en konkurrent istället för ett komplement.

Det enda den lokala kommersiella radion på Åland har begärt är att få möjligheterna och förutsättningarna att höras överallt på hela Åland. De vill inte ha bidrag, de vill inte bli en börda för skatte eller licens betalarna. De vill helt enkelt bara kunna erbjuda hela Åland ett större utbud så att lyssnare själv kan välja vad han eller hon vill lyssna på.

De vill öka samhörigheten i landskapet, bidra till dess kulturliv, medverka för ökad demokrati och delta i samhällsdebatten på ett sätt så att oavsett om du befinner dig i centrala Mariehamn, på fasta åland eller ute på någon av våra 6000 öar så skall ålänningen ha möjligheten att lyssna på det han/hon själv väljer.

Idag prioriterar regeringen finskspråkiga Radio Suomi framom att ge Ålänningarna lika möjlighet att ta del av kostnadsfri lokal kommersiell radio på svenska. Det för mig är en konstig prioritering! På enspråkigt svenska, så kallade företags vänliga Åland Det är en konkret mediapolitisk fråga som inte ens tas upp i det här meddelandet.

Det är frågor som de här som de kommersiella bolagen gärna skulle pratat med arbetsgruppen om.

Istället skriver arbetsgruppen och landskapsregeringe såhär om Ålands radio och TV.

– Minskar den dagliga sändningstiden kan detta leda till att lyssnarna byter kanal permanent, 
– Den viktigaste prioriteringen inom åländsk mediepolitik är dock ett tryggande och utvecklande av public servicebolaget Ålands radio och TV Ab

Varför skall politikerna styra det, låt folk lyssna på vad de vill, varför inte skapa förutsättningar för ett större utbud. Tiderna är över då alla i familjen sitter framför radion och lyssnar på en radiokanal tillsammans. Jag förstår med det här programmet att regeringen och ledning på Ålands radio gärna skulle ha det så men tiderna har förändrats.

Varför inte se på andra alternativ, vad är det som säger att Ålands Radio/TV är det absolut bästa Ålänningarna kan få för pengarna? Varför har man inte i detta meddelande iallfall tittat på olika alternativ som man gjort exempelvis i Danmark? Bara som ett exempel, I Danmark har man privatiserat publicservice radions hjärta. Motsvarigheten till svenska P1. I Danmark är idag D2 är idag privatägt men drivs enligt public service principerna upphandlat av regeringen enligt konstens alla regler.

Varför inte se om det finns möjligheter till samarbete mellan de bolag som har koncession för att bedriva rundradiosändningar eller kanske till och med tvinga de kommersiella bolagen att marknadsföra publicservice radions programutbud. Som kompensation kunde de ges rätt att höras överallt på Åland

Men för att gå tillbaka till meddelandet

När det kommer till finansieringen säger arbetsgruppen såhär.
-Landskapsregeringen och Ålands radio och TV Ab har tillsammans med upphovsrättsorganisationerna Kopiosto r.f. och Teosto r.f. ingått avtal med Sveriges TV 1 och TV 2, Utbildningsradion, TV 24 och Barnkanalen samt Sveriges TV 4 om vidaresändning av programmen.

Vad betyder det här? Varför står Ålands Radio för upphovsrättskostnaderna för åtminstone dessa två kommersiella kanaler? TV4 och TV24 (som jag förmodar är Åland24, regeringen menar eller är det SVT24 för jag känner inte till vad TV24 är). Tror lagtinget att SVT skulle stå för TV4 eller TV3s upphovsrättskostnader i Sverige? Nej, skulle inte tror det.

Varför skall dessa företags upphovsrättskostnader betalas av skatte/Licens-betalarna, vore det inte isåfall lika logiskt eller snarare ologiskt att Ålands Radio även skulle stå för den kommersiella radions upphovsrättskostnader också….? Jasså inte…

Sen till finansieringen av public service avgiften, landskapsregeringen skriver såhär:
Tanken är att samtliga hushåll ska betala denna årliga avgift som ska användas till att:  trygga public serviceverksamheten,   täcka vissa investeringar i teknisk apparatur,  täcka upphovsrättsliga kostnader.

Varför vill regeringen fortsätt med ett system som medför ett otroligt byråkratiskt kontroll system. Varför skicka ut 50.000 talet fakturor, administrera ett komplicerat register, anställa kontrollanter samt öppna för att folk försöker hitta sätt att låta bli och betala? Hur har man tänkt att det skall fungera för små företag som inte har någon TV utan bara en dator på jobbet, ännu fler utgifter och pålagor för företagen utan att de får något för den avgiften eller skall företagen inte räknas in?

För det första så är Tv-tittande något väldigt personligt och individuellt. Varför skall det då faktureras per hushåll/företag? Varför skall en ensamstående pensionär, ensamförsörjare, studerande eller en persons som bor själv betala dubbelt mer än mig och min fru som tjänar bra. Är det rätt?

Om politikernas målsättning är att alla som använder sig av radio/tv/media/public service skall vara med och finansiera detta så finns det väl ingen anledning att gå som katten runt het gröt och komponera en massa svårförståeliga, komplicerade, byråkratiska system för att få alla att vara med och betala. Ta det via budgeten, fastställ en procentsats så är alla med och betalar de vi politiker beslutat att vi skall sköta gemensamt. Använd de pengar som idag går till postens administration, kontrollanternas löner och indrivningsbolagens kassor till att skapa en utbud som ålänningarna accepterar och vill ha.

Slutligen måste jag bara konstatera att det här meddelandet inte flyttar media Åland in i 2010-talet utan att det fortsättningsvis i stort sett är som det var i början av 1990-talet. Vi har egen behörighet i radio/TV frågor men vi gör absolut ingenting av det. Det tycker jag är tragiskt, vi kunde vara en förgångsnation som hittar vägar, skapar nya möjligheter för mediebolag att börja eller flytta sin verksamhet hit. Tyvärr gör inte detta meddelande något i den saken utan Åland fortsätter att vara en dålig kopia på något som kunde vara så mycket mer.