Fredrik Karlström

"Näringslivets toppar" har skrivit ett brev till landskapsregeringen om vad de tycker och tänker om en rad olika frågor. Jag tänkte skriva ner några rader om hur jag ser/tänker kring detta. Börjar med den egna beskattningen. Fortsätter sen med resten, blir lite långt annars.

Dagens skattesystem bygger enligt mig på en osund grund, går det bra för Finland (eller Nokia) erhåller det offentliga Åland mer pengar än vi kanske förtjänar. Det i sin tur resulterar i att politiker försöker bli återvalda genom att förverkliga sig själv och sina politiska idéer istället för att ta ett helhetsansvar över vad som är bäst totalekonomiskt för Åland på sikt. Det är lätt för politiker att anställa fler och utöka den offentliga sektorn när det finns ett överflöd av pengar, de flesta politiker vill av princip ge mer till fler. Det har de senaste 10 årens politik klart och tydligt visat.

Men lika osunt är systemet när Finlands eller återigen Nokias ekonomi för den delen blir sämre, då minskar mängden pengar till det offentliga på Åland, något som vi verkligen sett konkret det senaste året. 30 procent mindre intäkter men lika höga eller högre kostnader. Det oavsett hur det gått för de åländska företagen och skattebetalarna.

Dagens system är även osunt på det sättet att om Finland höjer skatten för alla medborgare och företag eller ökar belåningen och statsskulden, så får Åland mer pengar oavsett hur det går för de åländska bolagen och skattebetalarna.

I dagens system är Åland som en tonåring som erhåller veckopeng och själv kan välja hur man vill spendera sina pengar, de flesta barn sparar inte så mycket eller investerar inte för framtiden utan konsumerar upp veckopengen på olika sätt.

Väldigt få barn funderar på hur man skall öka intäkterna eftersom man har ganska liten möjlighet att påverka den, precis som här i lagtinget, mer fokus sätts på hur resurserna skall fördelas istället för hur man skall skapa mer.

Den dagen tonåringen väljer att flytta hemifrån måste en stor förändring ske i den ungdomens liv, fokus måste ändras från att bara fundera på hur och vad man skall konsumera till att nu även fundera på hur man skall få mer inkomster. Det är ett system som har fungerat i alla tider och är ett ganska naturligt steg i utvecklingen från tonåring till vuxen.

Åland är dock fortfarande många gånger som ett trotsig tonåring som ibland blir jätte argt på sina föräldrar eftersom de inte förstår och låter oss växa upp och bestämma över oss själva och ta eget ansvar. Det förhållandet mellan Åland/Finland gäller inte bara ekonomin utan i många andra ärenden också för den delen.

Men om eller när Åland skulle få full behörighet över beskattningen så finns det givetvis både för och nackdelar med det.

Fördelar :

· Ökat ekonomiskt ansvar ger ökad respekt för pengar hos politikerna
· Mer företagstänkande skulle tvingas komma in i lagtinget – politiker måste inse att det är lättare att låta bli utgifter än skapa nya inkomster
· Vi skulle kunna använda skattesystemet som ett verktyg i näringspolitiken, sänka skatten istället för att bara fördela bidrag.

Vilka kan då nackdelarna vara :

· Lite för lätt för en majoritet av politikerna att höja skatten om man inte klarat av att effektivisera den offentliga verksamheten,(det i sig kanske inget är ett jätte problem eftersom det kallas demokrati och väljarna fortfarande ges rätt att rösta på en annan majoritet vid nästa val )
· Den åländska skattebasen är relativt liten i en mer & mer globaliserad värld, vilket även kanske gör den mer sårbar, bara ta Island som exempel

Sen bör man dock konstatera att Finland har haft en av det bästa skattesystemet i Norden de senaste åren, men allt bra kan göras bättre och speciellt anpassa och förfinas. Det finska systemet skulle vara basen men anpassas så det passar Åland bättre. Det åländska näringslivet är enormt annorlunda än det finska, här finns 2200 småföretag och en handfull stora, i Finland finns de stora skogs/kemi/telekom-industrierna. Förutsättningarna är annorlunda.

Om eller när vi skulle få behörigheten över beskattningen och när politikerna inser att det är de åländska skattebetalarnas pengar som skall fördelas, inte en klumpsumma ifrån Finland så tror jag att det skulle vara svårare att använda de pengarna på ett icke ansvarsfullt sätt.

Jag tror att många beslut inte skulle ha tagits om vi hade haft egen beskattning, beslut som dryga 500.000euro till projektet NIM, lösdriftsstallet i Jomala, Ribacka konferansanläggning, Allhallen i Eckerö, två badhus inom en radie av 15km, reservkraften i Tingsbacka, utredningar om Krutbyn, utvecklande av en mediaplattform åt Åland24, etc etc

Dessa projekt skulle knappast ha genomförts på samma sätt som de gjorts om vi hade haft egen beskattning. Med vetskap och känslan om att det är ålänningarnas hårt inarbetade pengar som man spenderar hade nog många tänkt till en gång extra och sett över alternativen och kanske frågat sig, är det här det absolut bästa/viktigaste vi kan göra eller finns det andra alternativ?

En fråga som många ställer sig är, kan våra politiker hantera egen beskattning?

Mitt svar på det är tyvärr inte kristallklart JA, ser man tillbaka på hur skattepengarna hanterats ifrån landskapsregeringens/lagtinget sida de senaste 10 åren så finns många exempel som visar att vi inte kan det.

Men som jag försökt förklara så ligger det i dagens osunda system att det går till på det här sättet, landskapsregeringen har handskats lika ovarsamt med pengarna som alla tonåringar gör ibland, men som sagt den dagen man tvingas ta ansvar för sin egen ekonomi brukar de flesta inse hur svårt det är att öka inkomsterna, sålunda försöker man minska onödiga utgifter.

Ser vi däremot på många av våra kommuner som idag har beskattningsrätten, så har det ansvaret också lett till att man skött sin ekonomi. Visst kan man konstatera att det finns undantag på kommuner som inte lyckats och som har problem men jag skulle inte säga att problemet är att de har beskattningsrätt, det är andra orsaker till det.

Kontentan är att politikerna redan idag har makten över en del av beskattningen, så svaret på frågan om politikerna skulle klara av det bör bli JA.

Ett stort problemet med frågan om egen beskattning är att vi inte kan bestämma att överta den själv och jag har tyvärr otroligt svårt att se att Finland kommer att gå med på det under en relativt nära framtid. Det ligger inte i en nations intresse att avsäga sig beskattningsbehörigheten över ett område.

Principiellt anser jag dock att Ålands folk borde få välja vilka personer som ska bestämma över ålänningarnas skatter. Så är det inte riktigt idag. I riksdagen har ålänningarna endast en representant av 200 och därmed är ålänningarnas inflytande över vilka "statsskatter" som vi ska betala väldigt liten. Eftersom Ålands har självstyrelse så borde Ålands lagting, som väljs av Ålands folk, också besluta om ålänningarnas skatter.

Jag ställer mig absolut fortsättningsvis bakom att vi skall jobba för att överta beskattningen men jag anser också att vi måste jobba vidare med den verklighet vi lever i idag och använda oss av de verktyg vi har. Vi måste leva i nuet och göra det bästa av den situation vi är i, istället för som det blivit många gånger de senaste åren att vi drömmer om hur det kan bli i framtiden med egen beskattning.

Återkommer senare med mera tankar om de övriga punkterna "näringslivet" på Åland framförde.
Trevlig helg